# PolitiX
{{< icon-button "https://politix.mesu.re" "link" >}} PolitiX {{< /icon-button >}}
{{< icon-button "https://github.com/PierreMesure/politix-sweden" "github" >}} Källkod {{< /icon-button >}}
## X/Twitter har blivit en fara för vår demokrati
Forskaren Carl Heath har vid flera tillfällen skrivit[^fn:1] [^fn:2] [^fn:3] [^fn:4] om problemen när X/Twitter fortfarande används av våra politiker och medier när plattformen har kapats av techmiljardären Elon Musk som aktivt använder den för att underminera vår demokrati, driva påverkanskampanjer och träna sin AI-tjänst Grok som utsätter kvinnor för sexuella nätbrott.
## Ändå är de flesta politikerna kvar där
Trots utvecklingen är en förvånansvärt stor del av det svenska politiska etablissemanget kvar på X (tidigare Twitter). Det används fortfarande som en primär kanal för utspel och debatt.
Men hur ser det egentligen ut i siffror? Har riksdagsledamöterna börjat söka sig till decentraliserade alternativ som Bluesky eller Mastodon, eller är de fast i Musks ekosystem? Jag saknade en tydlig överblick och bestämde mig för att bygga **PolitiX** för att ta reda på svaret.
I verktyget ser man att många politiker är kvar på X och en betydande andel är fortfarande aktiv. Bara 10% har skaffat Bluesky och 2,5% Mastodon men väldigt få är fortsatt aktiva på dessa plattformar. De flesta på de två sista plattformarna tillhör partier till vänster, men långt ifrån alla. Totalt sett är över 72% av Tidökoalitionen kvar på X medan under 63% av oppositionen har ett konto.
## Hur fungerar PolitiX?
PolitiX består av flera delar:
- ett skript som hämtar uppgifterna från Wikidata om vilka är riksdagsledamöter och vilka social konton dessa personer har. På detta sätt kunde jag bygga på en datamängd som var i stort sett färdigt även om jag behövde lägga till ett 50-tals konton och granska alla uppgifter. Det bästa är att mina kompletteringar kan användas av många fler och att alla kan hjälpa att hålla datan uppdaterad i framtiden.
- ett så-kallat *scraper* som besöker varje profilsida på X och kollar om profilen fortfarande finns och när användaren twittrade senast. Sedan Musk lade ner Twitters API för forskare och journalister är det tyvärr svårt att hämta sådana uppgifter utan att betala dyrt. Svårt men tydligen inte omöjligt eftersom jag lyckades efter några timmar.
- ett gränssnitt för att bläddra i uppgifterna, filtrera dem efter flera olika intressanta vinklar som jag valde, och visualisera dem på ett grafiskt sätt som liknar ett parlament (det finns ett fantastiskt JS-paket som gör just detta: [parliament-svg](https://github.com/juliuste/parliament-svg))
[^fn:1]: [Hotet X och varför Sverige inte kan vänta till valet 2026 (carlheath.se)](https://carlheath.se/hotet-x-och-varfor-sverige-inte-kan-vanta-till-valet-2026/)
[^fn:2]: [Så kan Elon Musk påverka det svenska valet (carlheath.se)](https://carlheath.se/sa-kan-elon-musk-paverka-det-svenska-valet/)
[^fn:3]: [X – plattformen som själv är förövare (carlheath.se)](https://carlheath.se/x-plattformen-som-sjalv-ar-forovare/)
[^fn:4]: [Måste våra demokratiska samtal vara dömda att delas på digitala tivolin? (carlheath.se)](https://carlheath.se/maste-vara-demokratiska-samtal-vara-domda-att-delas-pa-digitala-tivolin/)
# Whisper-Web
{{< icon-button "whisper-web.mesu.re" "link" >}} whisper-web.mesu.re {{< /icon-button >}}
{{< icon-button "github.com/PierreMesure/whisper-web" "github" >}} Källkod {{< /icon-button >}}
På alla hjärtans dag 2025 släppte KB-labb vid Kungliga biblioteket sin egen finjusterade version av OpenAI:s Whisper-modeller. De tränade om modellerna med tusentals timmar av ljud från både SVT och riksdagsdebatter. Tyvärr, för att undvika juridiska problem och för att hålla fokus på sitt uppdrag, tillhandahåller labbet endast [modellernas öppna vikter](https://huggingface.co/KBLab/kb-whisper-large).
Så jag ägnade några timmar åt att bygga ett webbgränssnitt för att använda modellerna så enkelt som möjligt. Jag kallade det Whisper-Web.
Första gången du laddar upp en fil kommer den att ladda ner en AI-modell och utföra transkriberingen lokalt i din webbläsare. Detta innebär att din ljudfil aldrig lämnar din enhet. Det betyder också att transkriberingen blir långsam eller misslyckas om din dator eller smartphone inte är tillräckligt kraftfull för att utföra den.
I inställningarna kan du välja mellan olika modeller och olika kvantiseringsnivåer. En mindre modell med lägre kvantisering går snabbare men gör fler misstag. Som standard använder Whisper-web små modeller, men du kan prova en större och se om den fungerar på din enhet.
I appen kan användaren välja mellan de svenska modellerna, norska modeller (från det [norska nationalbiblioteket](https://huggingface.co/collections/NbAiLab/nb-whisper)) och OpenAI:s modeller som är bäst på alla andra språk.
Detta projekts kod är faktiskt en fork av en demo skapad av Xenova som jag har uppdaterat och förbättrat. Båda är tillgängliga på Github. Använd gärna koden eller bidra till projektet.
# Vem har koll på Sveriges myndigheter?
**DETTA INLÄGG PUBLICERADES URSPRUNGLIGEN PÅ [MEDIUM](https://medium.com/civictechsweden/vem-har-koll-på-sveriges-myndigheter-dc8ca8e9dab7).**
För några veckor sedan gick Statskontoret ut med ett förvånande besked: de hade hittat 25 nya myndigheter som ingen verkade ha koll på.
Denna anekdot ekar med ett problem som jag har brottats med i flera år i olika projekt. Om man vill analysera vad myndigheterna säger, vad de gör eller till exempel vad de spenderar måste man först ha koll på vilka de är och vad de heter. Men varje år kommer det nya myndigheter och andra läggs ner. Vissa byter namn, andra slås ihop.
Ett exempel som jag arbetar med just nu inom min roll på Ekonomistyrningsverkets datalabb är en dataanalys som vi gör av myndigheternas remissvar inom ett projekt som finansieras av ESO. Vi hämtar remissvar som PDF från [regeringen.se](http://regeringen.se/) men i den här datamängden finns även svar från kommuner, civilsamhälle, branschorganisationer och även myndigheter som har bytt namn eller upphört. Så hur hittar vi myndigheternas remissvar i dessa 40 000+ dokument?
Min naiva gissning när jag försökte för många år sedan var att det skulle vara så lätt som att ladda ner myndighetsregistret från SCB och matcha mot dessa namn. Men så enkelt är det inte. Här är några exempel på problem man stöter på:
* namnet “Jordbruksverket” får ingen träff i registret (myndigheten heter officiellt Statens jordbruksverk)
* Datainspektionen blev nyligen Integritetsskyddsmyndigheten men SCB:s register innehåller enbart aktuella namn
* Många organisationers namn innehåller stavfel, både i vår datamängd men även i myndighetsregistren.
Utöver det här är SCB:s myndighetsregister varken komplett eller uppdaterat. Så när jag läste artikeln var jag inte förvånad men det fick mig att vilja lära mig mer om problemet och utveckla en lösning som skulle göra situationen bättre.
## Var hittar man information om myndigheter?
Vi börjar med en kartläggning av de så kallade myndighetsregister och övriga listor som finns. Här är de jag har hittat:
* SCB:s [myndighetsregister](https://myndighetsregistret.scb.se/)
* Statskontorets [Fakta om statsförvaltningen](https://www.statskontoret.se/fokusomraden/fakta-om-statsforvaltningen/myndigheterna-under-regeringen/)
* ESV:s [register](https://www.esv.se/rapportering/myndighetsregistret/) över myndigheter som ingår i statens redovisningssystem samt [listan](https://www.esv.se/statsliggaren/) över myndigheter som har fått ett regleringsbrev
* Arbetsgivarverkets [medlemslista](https://www.arbetsgivarverket.se/statistik-och-analys/staten-i-siffror-anstallda-i-staten/staten-i-siffror-om-arbetsgivarverkets-medlemmar/)
* [Rättsdatabasen](https://beta.rkrattsbaser.gov.se/) som innehåller myndigheternas instruktioner
* Wikipedia och lillasyskonet [Wikidata](https://www.wikidata.org/)
* [Handlingar.se](http://handlingar.se/), en viktig tjänst som listar organisationer som omfattas av offentlighetsprincipen, inklusive statliga myndigheter
Alla dessa har sitt eget mål för att kartlägga den statliga förvaltningen och sitt eget perspektiv på problemet. Men vad händer om man hämtar data från alla dessa källor och slår dem ihop? Den potentiella nyttan är stor:
* Analysera myndigheter på ett smartare sätt utifrån de uppgifterna som kartläggs av olika organisationer
* Integrera dessa uppgifter i fler system tack vare ett standardiserat maskinläsbart format
* Identifiera myndigheter utifrån sina olika namn och förkortningar
* Upptäcka felen som finns i de ursprungliga källorna för att se till att kvaliteten ökar och att de olika registren blir mer konsekventa
## Myndighetsdata, allt på en och samma plats
Därför har jag startat projektet [Myndighetsdata](https://github.com/civictechsweden/myndighetsdata): myndigheternas nyckelinformation på en och samma plats. Datamängden innehåller information från alla listor ovan, inklusive nedlagda myndigheter, gamla och alternativa namn, och försöker att slå ihop informationen på ett automatiserat sätt.
Här är ett exempel med Ekonomistyrningsverkets data sammanslaget:
```json
{
"name": "Ekonomistyrningsverket",
"name_en": "National Financial Management Authority",
"short_name": "ESV",
"department": "Finansdepartementet",
"org_nr": "202100-5026",
"website": "www.esv.se",
"phone": "086904300",
"email": "registrator@esv.se",
"cofog": 112,
"cofog10": 1,
"structure": "Enrådighet",
"has_gd": true,
"postal_address": "BOX 45316 104 30 STOCKHOLM",
"office_address": "DROTTNINGGATAN 89 113 60 STOCKHOLM",
"other_names": ["Potential other names..."],
"sfs": [ "1998:417", ..., "2016:1023"],
"wikidata": "Q7654780",
"wikipedia": "https://sv.wikipedia.org/wiki/Ekonomistyrningsverket",
"start": "1998-01-01",
"employees": { "2024": 159, "2023": 136... },
"women": { "2023": 95, "2022": 94... },
"men": { "2023": 64, "2022": 63... },
}
```
Projektet går att ta del av här på [Github](https://github.com/civictechsweden/myndighetsdata). Datat innehåller maskinläsbara versioner av alla källor med standardiserade namn för de flesta fälten, vilket möjliggör jämförelser och analys. Det finns även en hopslagen lista som matchar samma myndigheter i alla register de förekommer i men den kan inte anses vara korrekt till den har granskats manuellt. Som jag berättar längre ner är data för smutsigt för att helt klassificeras automatiskt. Projektets källkod är såklart öppen och den kan återanvändas för att hämta data direkt från de olika källorna.
I slutändan är mitt mål inte att skapa ännu en lista utan att kunna jämföra, slå samman de som finns och lägga informationen på Wikidata så den kan användas ännu mer som pålitlig källa.
Nedan redovisar jag mer i detalj vad jag lärde mig från varje källa samt de olika bristerna jag upptäckte. Det kan vara viktigt för att förstå vad man kan skapa med uppgifterna.
### Anteckningar om de olika källorna
#### SCB:s myndighetsregister
SCB har sedan 2007 ([SFS 2007:755](https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2007755-om-det-allmanna_sfs-2007-755/)) i uppdrag att hålla ett myndighetsregister med grundläggande information. Som förordningen säger ska registret innehålla domstolar, affärsverk och utlandsmyndigheter men inte kommittéer eller särskilda utredare. Eftersom den skrevs 2007 fanns det bara instruktion om att göra registret “tillgängligt för allmänheten genom en publik webbplats”.
Det är lite oklart varför SCB, en av Sveriges största och bästa myndigheter på öppna data, som pumpar ut högkvalitativ statistik varje år, har valt att fullfölja uppdraget på en sådan miniminivå. Det bästa exemplet är att många myndigheters namn skrivs med VERSALER. Flera förvaltningsmyndigheter och nämnder som finns i andra listor saknas också men det är oklart om SCB har valt att inte inkludera dem eller bara glömt dem. Kvaliteten varierar mellan de olika kategorierna, vilket visar indirekt att vissa måste uppdateras mer manuellt än andra.
Värst är utlandsmyndigheterna där jag gissar att informationen kommer från UD när den kommer. Några exempel: “Svergies ambassad Santigao”, “Sveriges Ambassad Nur-Sultan” (Kazakstans huvudstad heter numera [Astana](https://sv.wikipedia.org/wiki/Astana) igen) men också Sveriges representation vid OSSE eller Svenska Dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika som verkar ha glömts helt (är de inte myndigheter?). Den säkraste källan är då UD:s webbplats men de publicerar ingen lista, bara informationssidor till utlandssvenskar. SCB publicerar också en fil med riksdagsmyndigheter (vilket efterfrågades ej i förordningen) men det är oklart varför den bara inkluderar 1 av de [9-10 nämnderna](https://www.riksdagen.se/sv/kontakt-och-besok/riksdagens-myndigheter-och-namnder/) som Riksdagen listar på sin webbsida.
Utöver kvaliteten är det också förvånande att SCB blockerar besökaren om man laddar ner för många filer. Det blir svårt att bygga en datainfrastruktur på det och det finns liten anledning att begränsa nedladdningen av 6 statiska filer ur ett tekniskt perspektiv. På webbsidan publicerar SCB även [en lista](https://myndighetsregistret.scb.se/Ar) över nedlagda och nya myndigheter för varje år sedan 2008. Tyvärr inte som strukturerad lista så jag måste [webbskrapa](https://en.wikipedia.org/wiki/Web_scraping) och rensa den innan jag slår ihop den med registret.
#### Statskontorets fakta om statsförvaltningen
Statskontoret har i uppdrag att följa och beskriva den offentliga sektorns utveckling och publicerar i samband med sina kvalitativa rapporter en lista över myndigheter i en Excel-fil. Det är utan tvivel den mest pålitliga källan, inte minst för att myndigheten får riktade uppdrag som kompletterar den översiktliga bilden över statlig förvaltning. Det var under ett uppdrag att kartlägga nämndmyndigheter som 25 små nämnder hittades och blev tillagda till listan. Statskontoret är dessutom väldigt mån om att definiera vad de anser är en myndighet och vad som ingår i deras kartläggning: utlandsrepresentation och riksdagsmyndigheter exkluderas samt tillfälliga verksamheter.
Listan innehåller många uppgifter som måste ha samlats manuellt, såsom alternativa namn, förkortningar och ledningsform och den är så komplett och detaljerad att det skulle kunna liknas vid ett konstverk. Nackdelen med en manuell insamling är dock att det blir svårt att hålla den helt uppdaterad och felfri. Några mindre problem som jag kunde upptäcka är [en domstol som bytte namn 2022](https://www.domstol.se/nyheter/2022/11/hudiksvalls-tingsratt-blir-halsinglands-tingsratt2/) och [en myndighet som gjorde det 1977](https://sv.wikipedia.org/wiki/Universitetskanslers%C3%A4mbetet#Myndighetens_f%C3%B6reg%C3%A5ngare) (Statskontoret använder fortfarande den gamla stavningen utan “s”). Ett större problem är att listan inte har någon ambition att vara ett register och att uppgifterna inte är framtagna för att vara maskinläsbara. Filen har ingen permanent webbadress, ett tricks måste användas för att automatisera nedladdningen. Formatet och Excel-formler i vissa celler gör det svårt att extrahera informationen. I vissa fält förekommer det också kommentarer istället för värden.
#### Ekonomistyrningsverket
ESV (OBS: min nuvarande arbetsgivare men detta inlägg är inget som myndigheten står bakom) har ganska bra koll på Sveriges myndigheter av olika anledningar:
* ESV sitter på statens redovisningssystem (HERMES) där en större del av myndigheterna rapporterar in,
* ESV samlar myndigheternas årsredovisningar,
* ESV förvaltar IT-systemet Statsliggaren där Regeringskansliet tar fram myndigheternas regleringsbrev.
Det kan framstå som förvirrande men dessa tre källor ger inte samma listor över myndigheter. Av den första skapas ESV:s myndighetsregister men det är inte fullständigt eftersom många myndigheter inte rapporterar i statens redovisningssystem. Det är inte heller varje myndighet som har en årsredovisning eller får ett regleringsbrev, de minsta nöjer sig med en instruktion.
Trots detta är ESV en intressant källa eftersom myndigheten publicerar mycket historiskt data, i vissa fall ända sedan 1999.
När det gäller datakvalitet finns det inte mycket att säga. Vissa fält innehåller konstigt data såsom “?” och eftersom myndigheterna själva anger sina uppgifter i systemet har flera glömt att hålla dem uppdaterade (t.ex. [bytte PRV engelskt namn 2020](https://www.altinget.se/nyttomnamn/0-myndighet-byter-namn) men har det gamla namnet kvar i HERMES). De två sista listorna måste webbskrapas från webbplatsen medan den första är tillgänglig som kalkylark.
#### Arbetsgivarverket
Arbetsgivarverket är statens arbetsgivarorganisation och en myndighet i sig. De förvaltar en lista över sina medlemmar som både saknar vissa myndigheter och inkluderar andra organisationer. Trots detta är de en viktig källa kring HR-frågor. Deras öppna data är tyvärr mycket begränsat men det går att ladda ner en lista över medlemmar sedan 1980, vilket inkluderar många myndigheter som inte längre finns. Eftersom vissa medlemmar inte är myndigheter (t.ex. Svenska kyrkan som var medlem innan 2000) måste de tas bort från listan manuellt. Rent formatmässigt har de valt att erbjuda sin statistik med hjälp av Tableau för att kunna visualisera den. Det gör det omöjligt att automatiskt ladda ner data och filen är inte helt lätt att konvertera till strukturerat data.
#### Regeringskansliets rättsdatabaser
Inte per se en lista över myndigheter men kanske den viktigaste källan eftersom den innehåller alla myndigheters instruktioner. Inte alla myndigheter har ett regleringsbrev eller en årsredovisning, men i princip alla har en instruktion. De allra flesta instruktionerna har ett väldigt tydligt namn “Förordning med instruktion för XXX” eller “Lag med instruktion för YYY” för riksdagsmyndigheter, vilket gör det väldigt enkelt att hitta de allra flesta myndigheterna ända sedan 1960-talet. Tyvärr delar vissa myndigheter en instruktion så det går t.ex. inte att veta hur många [lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar](https://beta.rkrattsbaser.gov.se/sfs/item?bet=2007%3A1054) det finns utan att koppla det till en annan källa (som Statskontorets lista).
I övrigt är databasen av väldigt bra kvalitet, med några få undantag ([Formum för levande historia](https://beta.rkrattsbaser.gov.se/sfs/item?bet=2002%3A795)), och den nya beta-webbsidan som Regeringskansliet har skapat har ett väldigt bra API så det går att ladda ner hela svenska författningssamlingen väldigt lätt. API:t är privat och odokumenterat så det räcker kanske inte för att säga att Regeringskansliet helt har kommit igång med öppna data men det visar hur ett modernt [regeringen.se](http://regeringen.se/) kan se ut i framtiden.
#### Wikipedia och Wikidata
Alla känner nog till Wikipedia men det är kanske färre som har hört talas om syskonprojektet Wikidata. Databasen innehåller mycket av Wikipedias information i ett strukturerat format (SPARQL), vilket gör det möjligt att hämta alla myndigheter och mycket metadata (om sådana finns). Tack vare projektets många volontärer och initiativ som [Govdirectory](https://www.wikidata.org/wiki/Wikidata:WikiProject_Govdirectory) och [Wikidata Riksdag](https://www.wikidata.org/wiki/Wikidata:WikiProject_Sweden/Swedish_Riksdag_documents) finns många svenska myndigheter på Wikidata, och mycket mer!
På sikt hoppas jag att mitt lilla projekt gör att vi kan samla ännu mer information där och hålla den uppdaterad.
**EDIT:** Efter att jag publicerade detta blogginlägg använde jag datat som samlades i projektet för att rensa och komplettera hundratals Wikidata-objekt och Wikipediasidor. Jag hoppas att det kan hjälpa fler i framtiden.
#### Handlingar.se
Ännu en inofficiell källa är [handlingar.se](http://handlingar.se/), ett viktigt initiativ från Open Knowledge Sweden för att modernisera Sveriges offentlighetsprincip. Det är en plattform som gör det lätt att begära allmänna handlingar, kartlägga offentliga aktörers svar och publicera det som lämnas ut som öppna data. Elenor Weimar, Mattias Axell m.fl. gör ett grymt jobb med denna tjänst som bygger på öppen källkod och finns i [många länder i världen](http://alaveteli.org/deployments/), och en av deras insatser är en lista över organisationer som omfattas av offentlighetsprincipen, vilken de publicerar som öppna data (CSV). Listan innehåller mer än bara myndigheter men det går att filtrera på vissa kategorier.
# g0v.se
{{< icon-button "g0v.se" "link" >}} g0v.se {{< /icon-button >}}
{{< icon-button "github.com/civictechsweden/g0vse" "github" >}} Källkod {{< /icon-button >}}
{{< icon-button "github.com/civictechsweden/g0vse/tree/data" "github" >}} Data {{< /icon-button >}}
Jag kom till Sverige 2016 och började snabbt bygga tjänster som baserades på myndighets- och lagstiftningsdata. Riksdagen publicerar öppna data om all sin verksamhet och produktion sedan 2010. Tyvärr styrs all regeringens verksamhet samt det förberedande lagstiftningsarbetet av Regeringskansliet, och de har väldigt lite intresse för öppna data, transparens och demokratisk innovation. De kämpar också generellt med sin egen digitalisering.
Jag vet det eftersom jag har träffat dem otaliga gånger och bett dem att förbättra situationen, utan framgång. Så jag försökte göra information från deras webbplats ([regeringen.se](https://www.regeringen.se)) mer tillgänglig genom projekt som Din Riksdag och OpenRemiss. Och med varje projekt fick jag en bättre förståelse för deras system och hur deras data är organiserad. På vägen stötte jag också på många journalister, forskare, företag och till och med myndigheter som brottades med samma problem.
Så 2024 bestämde jag mig för att samla all den kunskapen i g0vse, ett projekt som laddar ner all information från regeringens webbplats varje natt och tillgängliggör den som öppna data i ett format som folk faktiskt kan återanvända.
Du kan läsa mer (på svenska) på [g0v.se](https://g0v.se) och om de tekniska aspekterna (på engelska) på [Github](https://github.com/civictechsweden/g0vse).
# 5 år på en demokratiresa
**DETTA INLÄGG PUBLICERADES URSPRUNGLIGEN PÅ [LINKEDIN](https://www.linkedin.com/pulse/5-%25C3%25A5r-p%25C3%25A5-en-demokratiresa-pierre-mesure/).**
Den 24e maj fyllde jag 30 år. Det var inget bittert firande. Tvärtom känner jag mig lyckligare varje år som går och på många sätt tryggare i min livsresa. Ungefär samtidigt firade jag även 5 år som officiell medarbetare på Digidem Lab. Jag började egentligen lite tidigare men det var finansieringen vi fick från Vinnova för vårt projekt Demokratiska städer som betalade för min första lön i april 2018.
Digidem Lab grundades tidigare 2016 som arvsfondsprojekt av Sanna Ghotbi, som hade helt tappat hopp i vår representativa demokrati efter 4 år som Göteborgs stads yngsta kommunledamot, Anna Sanne Göransson som hade sett behovet av mer deltagande i Bergsjön efter flera år som socialarbetare och Petter Joelson som insåg redan då hur digitaliseringen skulle påverka våra sätt att organisera oss.
Jag hade en liten annan ingång. Färskt nyexaminerad som ingenjör ville jag inget annat än flytta utomlands igen efter en lyckad termin i Norge och några månader i England. Medan jag letade efter drömjobbet från mitt tonårsrum i Paris förorter tillbringade jag min tid på möten och meetups i den då blomstrande civic tech communityn. Det var en tid där appar uppfanns varje vecka för att visualisera lagstiftningsprocessen, samla petitioner eller planera en politisk kampanj. Jag var också djupt intresserad av den nya vågen av hackers som tog sig in i offentliga sektorn för att reformera den med mer öppenhet och deltagande.
2015 hade lagen för en digital republik skrivits på en digital plattform med fler än 100 000 bidrag och introducerat nya principer i lagen som öppenhet som förstahandsval. Istället för att begära allmänna handlingar kunde man istället be om att myndigheter skulle tillgängliggöra dem på nätet, helst som öppna strukturerade data. Och alla offentliga organisationer behövde omedelbart börja öppna allt som kunde öppnas. Som en logisk följd tog Frankrike ordförandeskapet i Open Government Partnership och organiserade dess *OGP Global Summit* året efter. Paris välkomnade världens öppenhetsaktivister och jag började känna att det kanske var något jag ville använda mina krafter till. Samtidigt återkom huvudstadens medborgarbudget med en pengarpott värd över 1 miljard kronor som parisianerna kunde direkt bestämma över. På varje hörn fanns en röststation eller en pall med individer som pitchade sitt projekt.
Missförstå mig inte, mitt hemlands demokrati lider av många brister och samma höst var jag även på demonstrationer mot en arbetsmarknadsreform som regeringen skulle få igenom utan en omröstning i parlamentet. Även idag kvarstår dessa problem. Men då kändes behovet av nya sätt att organisera staten och omfördela makten ännu mer akut.
Samtidigt ville jag helst åka utomlands och jag började bli deprimerad att leta jobb från mitt gamla barndomshus. Jag köpte en biljett. Det blev Stockholm till slut och jobb och bostad skulle nog lösa sig på plats.
Att hitta båda var förvånansvärt lätt men jag började nästan samtidigt att leta efter samma saker som hade inspirerat mig så mycket i Frankrike. Sverige och övriga Norden var hyllade världen över för sin överlägsna demokrati, det fanns säkert medborgarbudget i varje by och en djup involvering av medborgarna i alla beslut som berodde dem. Sverige var även landet som uppfann offentlighetsprincipen, landet där allas uppgifter var offentliga på nätet och där Mona Sahlin hade fått avgå på grund av en chokladbar så jag förväntade mig även öppna data överallt och totalt insyn över offentliga organisationer.
Jag gick runt på olika meetups i Stockholm, reste till Visby under Almedalsveckan och knackade många organisationers dörrar för att förstå var dessa innovationer fanns. Jag började träffa eldsjälarna som pushade för dem inifrån men jag märkte också tydligt att mycket var kvar att göra.
Och efter ungefär ett år hittade jag Anna, Petter och Sanna i det lilla skeppet som hade nyligen börjat segla: Digidem Lab. Jag insåg då knappt vilka äventyr jag tackade ja till när jag kom ombord.
Jag började som sagt med en finansiering från Vinnova och vårt första projekt med svenska kommuner. Vi hade lyckats hitta eldsjälar i både Göteborg och Stockholm för att försöka prova nya sätt att involvera medborgare.
Mycket av det vi testade med dem importerade vi från de olika länderna vi studerade. I Paris träffade vi många tjänstepersoner, politiker, aktivister och medborgare för att förstå hur stadens medborgarbudget fungerade. På vårt blogg skrev vi flera blogginlägg som skulle exempelvis leda flera bostadsbolag i Sverige att komma igång med metoden med sina hyresgäster (de så kallade boendebudgetarna). På Madrids Medialab Prado träffade vi nya demokrativänner från hela världen och utvecklade med dem nya analoga och digitala sätt att påverka. Vi importerade öppna verktyg som CONSUL och Decidim som började snabbt sprida sig i Sverige.
Ganska fort växte våra små pilotprojekt och vi behövde rekrytera nya stjärnor: Annie, Steph, David…
Parallelt startade vi nätverket Civic Tech Sweden med allierade organisationer och individer i Sverige för att organisera meetups, hackathon och kunna lättare hitta och stötta varandra. Vi fick äran att bjuda in gäster från många svenska CSO, journalister, myndigheter men även aktivister från Taiwan, Kanada, Estland... 😊
2020 kom pandemin och hela vår värld rasade. Hur skulle vi organisera deltagarprocesser på marken i Biskopsgården, Skärholmen, Helsingborg när alla kommuner avrådde från fysiska möten och hela landet flyttade på Zoom och Teams? Den frågan var vi inte ensamma med och många organisationer från hela världen började kontakta oss för att lösa dessa nya utmaningar. Vi började arbeta med New York stads demokratiavdelning, stötta medborgarbudgetar i Chicagos utsatta områden och planera EUs stora Konferensen om Europa framtid med EU-kommissionen.
Alla dessa projekt var också tillfällen där vi fick chansen att samarbeta med andra underbara demokratilabb runt om i världen. Även om vi kan ibland känna oss lite ensamma i vår bransch i Sverige finns det i varje land syskon som vi kunde dela erfarenhet och samarbeta med: Open Source Politics och Missions Publiques i Frankrike, DBT och We do Democracy i Danmark, Deliberativa och Platoniq i Spanien… För många för att nämna dem alla. Allt vi har lärt oss har vi fått från dem och jag vill passa på och tacka för det oändliga stödet vi har fått. På grund av det har det alltid känt uppenbart att allt vi skapar ska vara tillgänglig för alla. Kunskap, metoder, kod…
2022 fick vi äntligen chansen att arbeta med en metod som vi hade försökt främja i över 5 år: medborgarjury. Först med Göteborgs stads omställningsstrategi sedan med Livsmedelsverket som anlitade oss för att genomföra Sveriges första nationell medborgarpanel. Det var ett otroligt lärorikt år och jag kände mig så tacksamt att kunna utföra detta uppdrag med ett så bra team!
Jag hoppas att detta första försök leder till många fler medborgarpaneler i Sverige och jag känner mig trygg i Digidem Labs kapacitet att fortsatt stötta dessa framtida processer, att fortsätta förflytta gränserna för vad ordet demokrati innebär och att stå vid sidan om alla som försöker göra vårt land och vår värld bättre. 😊
Med en ökad polarisering, en akut klimatkris och en systemisk nedmontering av vår välfärd behöver Sverige mer än någonsin hitta nya vägar för att komma samman och skapa ett samhälle för alla.
För min del börjar ett nytt kapitel i oktober, där jag hoppas också kunna använda min kompetens för att påverka. Mer om det kommer snart.
Jag vill passa på och tacka alla som har stöttat oss, som har stöttat mig under de senaste 5 åren. Och den största tack till mina briljanta kollegor! Ni är stjärnor!
# Hej Ulf!
{{< icon-button "webperf.se/articles/hej-ulf/" "pencil" >}} Ursprungliga inlägg (webperf.se) {{< /icon-button >}}
{{< icon-button "hejulf.mesu.re" "link" >}} hejulf.se {{< /icon-button >}}
{{< icon-button "hejulf.mesu.re/beskrivning-klagomal.pdf" "pencil" >}} Klågomål till IMY {{< /icon-button >}}
{{< icon-button "github.com/PierreMesure/hejulf.se" "github" >}} Webbsida (källkod) {{< /icon-button >}}
{{< icon-button "github.com/PierreMesure/hej-ulf" "github" >}} Scraper (källkod) {{< /icon-button >}}
## Hej Pierre
2022 var ett valår i Sverige. De politiska partierna kampanjade på nationell och regional nivå och kampanjanerna var alltmer digitala.
I början av september fick jag ett e-postmeddelande från Ulf Kristersson, dåvarande statsministerkandidat, med ämnesraden "Hej Pierre". Det bad mig öppna en video med ett personligt meddelande. Videon visade Ulf Kristersson sittande vid ett skrivbord där han tittade på mig och läste upp några punkter ur sitt valmanifest. Men flera saker fångade min uppmärksamhet: Ulf Kristersson inledde också med "Hej Pierre" (vilket fick mig att haja till, precis som jag gissar att många andra som fick detta meddelande gjorde) och vid ett tillfälle i sitt tal pekade Ulf Kristersson på en surfplatta på sitt skrivbord där kommunstyrelseordföranden i min stad, Solna, hade spelat in ett meddelande som uppmanade mig att rösta på deras parti lokalt.
> Läskigt, tänkte jag. Varför får jag det här? Hur känner Ulf Kristersson till mig, mitt namn och min adress?
## Analys av reklamkampanjen
Så jag bestämde mig för att undersöka saken. Jag började med att utforska webbplatsen där videomeddelandet var inbäddat. Jag hittade företaget bakom reklamkampanjen och den tekniska metoden som användes för att foga samman videosegment och skapa en personlig illusion när det mesta av innehållet i själva verket var identiskt för alla. Jag lyckades också algoritmiskt återskapa flera hundra tusen unika länkar som motsvarade lika många personliga meddelanden som skickats till andra människor: "Hej Annika", "Hej Waldemar", "Hej Anna". Det verkade som om Ulf Kristersson hade tillbringat en halv dag med att spela in över 2000 *hälsningar*, och man kunde till och med se hur ljuset från fönstret förändrades mellan klippen.
När jag pratade om det med vänner insåg jag att några av dem hade fått andra personliga varianter av videon. Alla reagerade likadant: obehagligt, och är det här ens lagligt?
Jag samlade en lista över GDPR-överträdelser från Ulf Kristerssons parti (*Moderaterna*) och deras tekniska partners och diskuterade den med flera specialister. Jag fick värdefull feedback och bestämde mig för att lämna in ett klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Tyvärr är myndigheten ökänd för sin ovilja att utreda klagomål och jag visste att mina ansträngningar sannolikt också skulle hamna i papperskorgen.
## Bygga en motkampanj
Men jag visste också att många människor fick liknande videoannonser (utifrån min utredning tror jag att det var över 400 000) så jag bestämde mig för att ge dessa människor en möjlighet att ställa sig bakom klagomålet.
IMY accepterar inte gruppklagomål så jag skapade en enkel webbplats där vem som helst kunde skicka sitt eget klagomål med några få klick (den låg tidigare på hejulf.se men har nu flyttats till [min domän](https://hejulf.mesu.re)). Jag skrev också ett [blogginlägg på webperf.se](https://webperf.se/articles/hej-ulf/) och jag lade upp allt på Twitter och LinkedIn med en rolig video. Jag väntade till efter valnatten både för att jag inte var helt klar innan och för att jag inte var säker på mottagandet under kampanjens sista dagar.
{{< video src="https://github.com/PierreMesure/hejulf.se/raw/refs/heads/main/public/hejulf.mp4" type="video/mp4" preload="auto" >}}
Det spred sig snabbare än jag anat och jag fick snabbt hundratals meddelanden från människor som också hade fått meddelandet. Omkring 150-250 lyckades skicka ett klagomål trots vissa tekniska problem på min webbplats. Jag fick också en hel del hatmeddelanden på Twitter från politiska anhängare på högerkanten.
Historien plockades upp av specialiserade medier och jag blev intervjuad av [Dagens Media](https://www.dagensmedia.se/medier/digitalt/moderaternas-sms-utskick-massanmals-efter-kampanj-kande-mig-krankt/)/[Resumé](https://www.resume.se/marknadsforing/strategi/moderaternas-sms-utskick-massanmals-efter-kampanj-kande-mig-krankt/).
## Vad har hänt sedan dess?
Sex månader senare, i mars 2023, beslutade IMY att [inleda en tillsyn](https://www.imy.se/nyheter/imy-inleder-tillsyn-av-moderaterna/), vilket i sig var en seger eftersom de bara gjorde det för [mindre än 5%](https://www.datajurist.se/imy-lyssnar-inte-forsta-gangen/) av klagomålen vid den tiden. De flesta nyhetsmedier rapporterade om det men ingen gick in på detaljerna om vad som hänt (som [SVT](https://www.svt.se/kultur/myndighet-inleder-tillsyn-mot-moderaternas-videohalsningar), [DN](https://www.dn.se/sverige/myndighet-granskar-moderaternas-valhalsning/), [Aftonbladet](https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/zEVjeq/myndighet-granskar-m-efter-valet), [Altinget](https://www.altinget.se/artikel/myndighet-ska-granska-moderaternas-valsatsning)...).
Sedan försvann denna utredning i något slags svart hål innan IMY till slut kom fram till ett [beslut](https://www.imy.se/tillsyner/moderata-samlingspartiet-riksorganisationen/) i slutet av oktober 2025. I [Sveriges Radio](https://www.sverigesradio.se/artikel/myndighet-fel-av-m-och-sd-att-skicka-reklam-pa-sms) förklarar den ansvariga juristen att beslutet bör leda till en förändrad rättspraxis för hur politiska partier riktar sig till väljare under val med SMS och e-post. Samtycke krävs nu mer eller mindre, särskilt om innehållet anpassas till mottagaren med hjälp av personuppgifter.
Enligt min åsikt är detta ett beslut som får långtgående konsekvenser: användningen av kontaktuppgifter från kommersiella aktörer som köper adresser från Skatteverket, telefonnummer från mobiloperatörer och gömmer sig bakom ett så kallat *utgivningsbevis* är utbredd inom reklam. Och även om IMY fortfarande är mycket ovilliga att angripa dessa aktörer, åtnjuter deras kunder inte samma skydd (som Moderaterna i det här fallet) och kommer nu förhoppningsvis att vara mindre villiga att använda dessa data utan samtycke.
Inom politiken hoppas jag att detta kan vara en liten sten i en större mur som skyddar väljare mot desinformation och manipulation. Vi har sett hur mycket riktad reklam i USA 2016 [kunde leda till polarisering och manipulation i massiv skala](https://en.wikipedia.org/wiki/Project_Alamo) och den senaste utvecklingen inom dark patterns och AI kommer att göra det lättare i framtiden. Å andra sidan väcker detta den demokratiska frågan om hur partier ska kunna nå ut till väljare för att informera om sina idéer. Som svar på EU:s försök att reglera politisk reklam (DSA och TTPA) har de flesta sociala medieplattformar [beslutat att förbjuda det helt och hållet](https://opentermsarchive.org/en/publications/political-advertising-after-the-ttpa-exit-adaptation-and-the-future-of-platform-governance/). Vi behöver utveckla nya och bättre demokratiska utrymmen för att debattera idéer och fostra upplysta medborgare.
# Almedalsdata, öppna data om världens största politiska festival
**DETTA INLÄGG PUBLICERADES URSPRUNGLIGEN PÅ [MEDIUM](https://medium.com/civictechsweden/almedalsdata-%C3%B6ppna-data-om-v%C3%A4rldens-st%C3%B6rsta-politiska-festival-760a46ed3b3c).**
För de som inte vet är Almedalsveckan en politisk festival som äger rum varje år under julis första vecka i Visby, en mysig stad på Gotland. Det initierades för cirka 50 år sedan av dåvarande utbildningsminister Olof Palme och har nu vuxit till att bli vad jag tror är världens största politiska festival. Tusentals event, tiotusentals deltagare och nästan alla viktiga svenska politiker och ekonomiska intressen!
Sedan jag kom till Sverige har jag varit fascinerad av Almedalsveckan. Jag var där varje år fram till pandemin och det blev snabbt en del av mina svenska somrar. Jag kan nog säga att det hjälpte mig mycket att förstå det svenska samhället, det politiska systemet och en del landets kultur. Jag minns fortfarande hur förvånad jag var 2017 när jag först deltog. Jag kunde knappt svenska men lyckades redan prata med två ministrar och några riksdagsledamöter (inte säkert att de förstod mig 😁).
Småningom fick jag även se festivalens mörkare sidor, vilken plats lobbying och pengar har nu tagit och hur underrepresenterade vissa grupper blir i denna arena. Men även om det har kommit kritik om den här besvärliga trenden har jag ännu inte hittat någon ambitiös utforskning om lobbying under festivalen (helt möjligt att jag missade det, skicka gärna dina bok/artikeltips!).
## Festivalprogrammet
Ett föremål som alltid fascinerat mig är det tjocka programmet som en får när en lämnar båten och kommer in i Visby centrum för första gången. En lång lista över alla event (fast bara de offentliga event, skulle jag senare förstå) som jag religiöst bläddrade i för att göra min egen lista.
Skulle detta program kunna vara ett bra utgångsmaterial för att förstå vilka intressen som har kommit och försvunnit i den offentliga debatten? För att utvärdera det ökande inflytandet av privata intressen i svensk politik?
Även om själva boken är brett distribuerad och webbplatsen är offentlig var alla dessa frågor svåra att svara på. Som vanligt i Sverige finns det strukturerat data av riktigt bra kvalitet men att göra det tillgänglig som öppna data är inte naturligt för organisatörerna… Därför bestämde jag att titta närmare på det och idag presenterar jag…
## Almedalsdata
Almedalsdata är ett litet civic tech projekt som jag har jobbat med under min fritid. Det första steget var att hitta så många program som möjligt online. Det andra var att skriva ett litet skript för att hämta data och konvertera det till ett strukturerat format.
Resultatet finns tillgängligt på Github [här](https://github.com/civictechsweden/almedalsdata).
### Vilka data finns tillgängliga?
Just nu har jag lyckats samla alla event från 2009 tills idag .
För varje event finns det de följande fälten: titel, arrangör, talare, beskrivning, datum, adress, kategori och några andra metadata.
Jag kommer förmodligen lägga till åren 2003 till 2008 men jag hittade bara listor utan mycket information om dem. Inget tidigare än 2003. Hör av dig om du känner till källor som jag inte hittat!
### Vad finns i data?
Mycket, men jag har inte hunnit gräva än. Denna datamängd kan till exempel användas för att spåra vissa politikers karriärer. Kolla Nooshi Dadgostar:
- 2016: [Bostadspolitisk talesperson, (V)](https://program.almedalsveckan.info/event/user-view/42157)
- 2018: [Vice ordförande, Vänsterpartiet](https://program.almedalsveckan.info/event/user-view/51842)
- 2021: [Partiledare, Vänsterpartiet](https://program.almedalsveckan.info/event/user-view/60998)
På samma sätt kan det också hjälpa till att identifiera några svängdörrar:
- 2016: [sektionschef för Center för e-samhället, SKL](https://program.almedalsveckan.info/event/user-view/42241)
- 2018: [CDO of Sweden](https://program.almedalsveckan.info/event/user-view/50206)
- 2019: [Förbundsdirektör, IT&Telekomföretagen](https://program.almedalsveckan.info/event/user-view/59563)
För tillfället har jag bara samlat några intressanta statistik, till exempel antalet event per år:
Efter en stabil tillväxt under de senaste tio åren, som kulminerade på festivalens 50-årsjubileum (också ett valår), ställdes in Almedalsveckan helt 2020 innan den kom tillbaka i en mycket mindre skala 2021.
Här finns de 10 mest aktiva arrangörerna och de 10 mest populära ämnena:
Och till slut informationen du behövde mest idag!? Andelen event som erbjöd mat, sedan 2011!
Andelen event som låser människor med gratis frukost/fika verkar minska sedan början av 2010-talet. Den första pandemi-Almedalsveckan når en djup botten med endast 4 event 2021.
## Nu är det din tur!
Vad kommer du hitta i den här datamängden? Du får gärna [utforska](https://flatgithub.com/civictechsweden/almedalsdata?filename=summary.csv) och [återanvända](https://github.com/civictechsweden/almedalsdata)! Vänligen nämn projektet om du gör det! Och tveka inte att bidra om du kan hitta mer data!
# Jag vill ha vaccin!
{{< icon-button "jagvillhavaccin.mesu.re" "link" >}} jagvillhavaccin.nu {{< /icon-button >}}
{{< icon-button "github.com/civictechsweden/JagVillHaVaccin" "github" >}} Källkod (scraper) {{< /icon-button >}}
{{< icon-button "github.com/civictechsweden/JagVillHaVaccin-front" "github" >}} Källkod (webbsida) {{< /icon-button >}}
## Att hitta en vaccintid i Sverige
Precis som andra länder började Sverige vaccinera sin befolkning i början av 2021, med start hos de mest sårbara för att sedan gradvis utöka kampanjen till yngre åldersgrupper. Sveriges sjukvårdssystem är dock regionalt och decentraliserat, med förvånansvärt lite samarbete mellan regionerna. Särskilt de digitala systemen som används i svensk sjukvård kritiseras ofta för sin brist på gemensamma datastandarder och API:er, samt en tendens att antingen uppfinna hjulet på nytt (till stora kostnader) eller hamna i händerna på ineffektiva monopol[^fn:1].
Detta var en dålig grund för en vaccinationskampanj där alla förväntade sig att kunna boka tider online. Resultatet blev otroligt... varierat, även om jag inte kunde ha förutsett riktigt hur kaotiskt det skulle bli när jag först startade projektet.
Några få regioner använde 1177, en robust tjänst vad gäller autentisering och gränssnitt, men som helt saknade ett sätt att få en överblick över tillgängliga tider och platser. Region Stockholm och Region Gotland valde sin app *Alltid Öppet*, en beprövad lösning för andra vårdbokningar. Tyvärr visade appen inte om det fanns tillgängliga tider utan att logga in med BankID. Detta ledde till ett flertal krascher när hundratusentals människor försökte komma åt de fåtal hundra tider som lades ut med jämna mellanrum, vilket i sin tur hindrade patienter som försökte få tillgång till mer kritisk vård[^fn:2]. Det rapporterades också att Region Stockholm tvingades investera flera miljoner kronor i serverkapacitet bara för att möta denna i stort sett misslyckade efterfrågan. En region gav helt upp onlinebokningar och valde att kontakta alla medborgare individuellt per telefon. Slutligen valde de återstående regionerna privata lösningar med förvånansvärt dålig användarupplevelse. I Södermanland var användarna tvungna att manuellt klicka på varje vaccinationscenter för att kontrollera tillgänglighet under veckan, och sedan klicka sig vidare flera gånger för att utforska efterföljande veckor. Den sämsta upplevelsen var för medborgarna i Västra Götaland[^fn:3] och Skåne[^fn:4] [^fn:5], där myndigheterna delegerade bokningen till varje enskilt center. Min Doktor, Din Doktor, Doktor.se... I städer som Göteborg och Malmö var det inte ovanligt att behöva skapa 3–4 olika konton bara för att se de (o)tillgängliga tiderna på de olika centren i sin stadsdel.
I jämförelse hade den danska regeringen på andra sidan Öresund etablerat en enda portal. Precis bredvid inloggningsknappen fanns en tydlig skylt som avrådde användare från att logga in om inga tider fanns tillgängliga.
## Det franska exemplet
I Frankrike var det till en början ännu mer kaotiskt; precis som i de sämsta svenska exemplen hade regeringen delegerat bokningsansvaret till varje vaccinationscenter. Dessa center använde 5–6 olika bokningsplattformar. Även om de visade tillgängliga tider utan att kräva inloggning, var det fortfarande långt ifrån enkelt att navigera.
Frankrike har en stark kultur av "hacktivism", individer som skapar programvara och använder sina färdigheter för det gemensamma bästa. Många lösningar växte fram under pandemin, men en fick otroligt genomslag: [Vite Ma Dose](https://vitemadose.covidtracker.fr). Plattformen, som startades av Guillaume Rozier, syftade till att samla alla vaccinationsbokningar i ett enda, enkelt gränssnitt för hela landet. [Källkoden](https://github.com/CovidTrackerFr/vitemadose) var öppen, och webbplatsen skrapade tillgängliga tider från hundratals vaccinationscenter varje minut.
Snabbt anslöt sig över 100 personer till projektet, underhöll dataflöden och förbättrade webbplatsens sökfunktioner och tillgänglighet. Inom några dagar fanns mobilappar tillgängliga i appbutikerna[^fn:6], och kommunikationsmaterial skapades för att nå ut till alla målgrupper. Trafiken exploderade. När den franska regeringen insåg fördelarna med denna gräsrotslösning beslutade de sig snabbt för att stödja och främja initiativet. Leverantörer av bokningsplattformar satte också upp API:er för att göra det lättare för deras data att återpubliceras, då de såg den nya sajten som en välkommen buffert som avlastade deras egna servrar från de miljontals besök de upplevt i början av kampanjen. Vid årets slut hade över 100 miljoner besökare använt webbplatsen.
Guillaume Rozier tilldelades slutligen den nationella förtjänstorden, där regeringen hyllade hans och andras initiativ för att ha räddat liv och hjälpt miljontals människor[^fn:7].
## Skapandet av "Jag vill ha vaccin!"
Som de flesta fransmän hörde jag talas om detta initiativ när media började skriva om det i början av april 2021. Källkoden var lättförståelig, och jag bestämde mig för att ägna några timmar åt att undersöka om det vore möjligt att återskapa samma tjänst i Sverige. Jag tittade på hur vaccinationsbokningar gjordes tillgängliga i alla regioner och insåg snabbt att många kunde skrapas automatiskt. Ingen tillhandahöll öppna data, men ett skript som simulerade användarbeteende kunde spara informationen i ett strukturerat format. Jag tillbringade en hel helg med att sätta upp en prototyp. Vid slutet hade jag en version baserad på den ursprungliga *Vite Ma Dose*-koden, initialt fortfarande på franska, men som visade svenska vaccinationscenter. Jag översatte snabbt sidan och publicerade den under namnet "Jag vill ha vaccin!" med ett kort inlägg på LinkedIn och Twitter. Det tog fart nästan omedelbart.
## Mottagandet
Trots min begränsade räckvidd på dessa plattformar blev inläggen virala, och över 10 000 personer besökte webbplatsen första dagen. Volontärer hörade av sig för att hjälpa till med korrekturläsning och dataanalys, och flera journalister kontaktade mig[^fn:8] [^fn:9] [^fn:10]. Det var svårt att svara rätt på alla deras frågor, särskilt när de ofta ville skapa ett narrativ att min lilla prototyp var bättre än regionernas oanvändarvänliga lösningar trots deras stora budgetar. Vid den tiden visste jag lite om hur bristfälliga dessa system faktiskt var; jag hade främst startat projektet som ett roligt experiment.
Vad jag inte heller hade förutsett var att dessa samma journalister skulle fråga regionerna varför en enskild individ kunde leverera det de inte kunde. Pressekreterare, ofta utan att förstå tjänsten, avrådde från att använda den[^fn:11], med hänvisning till potentiell datastöld och säkerhetsrisker. Vissa plattformsleverantörer ändrade till och med sina system för att göra det svårare för mig att hämta data. Eftersom ingen av regionerna hörde av sig till mig tog jag själv initiativet till att kontakta dem.
Jag kontaktade varje region och lyckades få till möten med ungefär hälften av dem[^fn:12]. De flesta var bestämda om att jag skulle sluta visa deras vaccintider. Deras resonemang var ofta drivet av rädsla, även om ett giltigt argument var att användare kunde missa obligatorisk information genom att hoppa över de officiella landingssidorna. Jag åtgärdade detta genom att se till att alla användare omdirigerades till de officiella informationssidorna på respektive regions webbplats. En annan oro var den hypotetiska risken att tjänsten skulle sprida virus. *Jag vill ha vaccin!* spårade inte användare och samlade inte in någon personlig information, men regionerna ville inte lita på en extern aktör. Jag föreslog att de skulle återanvända källkoden och drifta den själva, men kulturen kring öppen källkod är tyvärr svag i den svenska offentliga sektorn, och ingen region tackade ja till erbjudandet[^fn:13].
Jag minns tydligt ett möte med Daniel Forsberg, då ledande politiker för Region Stockholm (numera lobbyist). Jag föreslog att visa deras vaccintider på *Jag vill ha vaccin!* för att avlasta den tunga trafiken i appen Alltid öppet. Han upprepade gång på gång hur "innovationsvänlig" han var och hur mycket regionen värderade öppna data, men förklarade att i just detta fall, tyvärr, inte var välkommet[^fn:12].
En enda region välkomnade samarbetet: Västra Götaland. Regionledningen hade insett den katastrofala situation de befann sig i, där över 15 privata leverantörer visade tider på sina egna plattformar, vilket gjorde det svårare för medborgare att boka och för dem att få en tydlig överblick över vaccinationskampanjen. Ett litet team, inklusive Marcus Österberg (skaparen av [webperf.se](https://webperf.se)), fick i uppdrag att bygga en officiell samlingssida. Som en stark förespråkare för internetstandarder och öppenhet publicerade Marcus snabbt regionens data öppet[^fn:14].
Detta gjorde det möjligt för mig att samla fler vaccintider i tjänsten. Ironiskt nog visade *Jag vill ha vaccin!* fler tider i VGR än regionens officiella plattform, eftersom deras team var tvunget att be om data från privata leverantörer[^fn:15]. Jag skrapade utan att be om lov, då jag visste att offentlighetsprincipen och allmänintresset var på min sida.
## Slutet
Tyvärr fick projektet aldrig det institutionella stöd jag hade hoppats på. Trots folkligt stöd och mediebevakning kunde jag bara samla ungefär hälften av landets vaccintider, och flera regioner insisterade på att jag skulle stänga ner tjänsten. Jag blev till och med personligen hotad med polisanmälan av chefen för en vårdcentral.
Även om jag aldrig stängde ner webbplatsen[^fn:16] [^fn:17] [^fn:18], minskade antalet besökare gradvis efter den initiala toppen. *Jag vill ha vaccin!* blev så småningom irrelevant när majoriteten av befolkningen hade fått sin första dos och brist inte längre var ett problem.
När journalister hörde av sig var de ofta i jakt på kritiska citat för att bygga ett polariserat narrativ. Jag förklarade att hela historiken över vaccintider som samlats in av sajten fanns tillgänglig som öppna data och kunde användas för att analysera effektiviteten i utrullningen. Jag använde den själv för att rapportera om center med hundratals lediga tider medan andra i samma region inte hade några alls. Tyvärr krävde denna typ av analys mer tid än de flesta journalister var villiga att investera, så data förblir mestadels oanvända än idag (om du är forskare, kontakta mig gärna. Jag har arkiverat dem 😉).
## Sensmoral
Till skillnad från sin franska motsvarighet, och till min initiala besvikelse, blev *Jag vill ha vaccin!* aldrig en riktig succé. Men succé var aldrig det primära målet, och detta projekt lärde mig mycket. Inte bara tekniskt utan också om utmaningarna med att innovera inom den svenska offentliga sektorn.
## Referenser
[^fn:1]: [Detta gick snett med Millennium i VGR (lakartidningen.se)](https://lakartidningen.se/nyheter/externa-granskningen-detta-gick-snett-med-millennium-i-vgr/)
[^fn:2]: [Alltid öppet var inte alltid öppet (dn.se)](https://www.dn.se/sverige/alltid-oppet-var-inte-alltid-oppen-darfor-kraschade-appen/)
[^fn:3]: [Svårt boka vaccintid när spärren lyftes: ”Det fungerar inte” (molndalsposten.se)](https://www.molndalsposten.se/nyheter/svart-boka-vaccintid-nar-sparren-lyftes-det-fungerar-inte.f68bd423-3165-4599-9bf1-839d6290ec03)
[^fn:4]: [Vaccinationernas fas 4 började med kaos (sydsvenskan.se)](https://www.sydsvenskan.se/skane/vaccinationernas-fas-4-borjade-med-kaos-sedan-tog-tiderna-snabbt-slut/)
[^fn:5]: [Vaccinstrulet tvingar regionen annonsera för att fylla tiderna (sydsvenskan.se)](https://www.sydsvenskan.se/naringsliv/thomas-frostberg-vaccinstrulet-tvingar-regionen-annonsera-for-att-fylla-tiderna/)
[^fn:6]: [Vite Ma Dose tops the App Store rankings (på franska, leparisien.fr)](https://www.leparisien.fr/high-tech/la-vaccination-elargie-et-le-pass-sanitaire-dopent-les-telechargements-de-vitemadose-et-tousanticovid-21-05-2021-3H7Y6E2FCNHWXC264ZM6DRUE5Q.php)
[^fn:7]: [Guillaume Rozier får förtjänstorden (på franska, 20minutes.fr)](https://www.20minutes.fr/societe/3046971-20210522-guillaume-rozier-createur-vitemadose-recoit-ordre-national-merite)
[^fn:8]: [Nystartad privatsajt visar tusentals svenska vaccintider (svd.se)](https://www.svd.se/a/561W4E/privatsajt-visar-tusentals-svenska-vaccintider)
[^fn:9]: [Pierre skapade sajten som är lösningen på vaccin-kaoset (emanuelkarlsten.se)](https://emanuelkarlsten.se/pierre-skapade-sajten-som-ar-losningen-pa-vaccin-kaoset-sa-hittar-du-lediga-tider-i-din-region/)
[^fn:10]: [Han listar lediga vaccintider (svt.se)](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/han-listar-lediga-vaccintider)
[^fn:11]: [Regionens uppmaning: Använd inte nya bokningssidan (svt.se)](https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/regionen-avrader-anvandning-av-ny-bokningssida)
[^fn:12]: Presentationer från mina möten med regionerna finns tillgängliga [här](https://github.com/PierreMesure/pierre.mesu.re/tree/master/static/jagvillhavaccin/presentations)
[^fn:13]: [Regionen inte så intresserade av nya sajten för att boka vaccin: ”Vår egen fungerar ganska bra” (smp.se)](https://www.smp.se/vaxjo/regionen-inte-sa-intresserade-av-nya-sajten-for-att-boka-vaccin-var-egen-fungerar-ganska-bra/)
[^fn:14]: [Hjälp VGR testa vårt API med öppna vaccintider (vgrblogg.se)](https://vgrblogg.se/utveckling/2021/05/27/hjalp-vgr-testa-vart-api-med-oppna-vaccintider/)
[^fn:15]: [Sidan skulle samla lediga tider - ännu saknas manga (arkiverad)](https://github.com/PierreMesure/pierre.mesu.re/tree/master/static/jagvillhavaccin)
[^fn:16]: [Egenutvecklad vaccinationssajt igång igen: Listar många lediga tider (nyteknik.se)](https://www.nyteknik.se/nyheter/egenutvecklad-vaccinationssajt-igang-igen-listar-manga-lediga-tider/352149)
[^fn:17]: [Regionerna motarbetade sajten som ville effektivisera vaccinbokning – nu är den tillbaka dubbelt så stor (emanuelkarlsten.se)](https://emanuelkarlsten.se/regionerna-motarbetade-sajten-som-ville-effektivisera-vaccinbokning-nu-ar-den-tillbaka-dubbelt-sa-stor/)
[^fn:18]: ['It's a democratic tool': The site that helps you find a Covid vaccine slot in Sweden (thelocal.se)](https://www.thelocal.se/20210615/its-a-democratic-tool-the-site-that-helps-you-find-a-covid-vaccine-slot-in-sweden)
# 10 tips inför HackTheCrisis Sweden
{{< alert "circle-info" >}}
Den här texten skrevs med **Anna Fahlgård**, PhD student på House of Innovation, Handelshögskolan i Stockholm.
{{< /alert >}}
**DETTA INLÄGG PUBLICERADES URSPRUNGLIGEN PÅ [MEDIUM](https://medium.com/civictechsweden/10-tips-before-hackthecrisis-sweden-15799b8785d) (PÅ ENGELSKA).**
Du har precis anmält dig till helgens evenemang HackTheCrisis Sweden? Kanske är det till och med ditt första hackathon? Toppen! Ju fler, desto roligare!
Crowdsourcing kan vara en ovärderlig källa till innovation när rätt typ av folksamling tar sig an rätt typ av problem. Innan du kastar dig ut i det, tänkte vi ge dig några tips och några av våra egna "lärdomar" från att ha deltagit i några hacks om **vad man inte ska göra** för att kunna göra ett bra bidrag i kampen mot viruset och dess konsekvenser.
## 1. Uppfinn inte hjulet på nytt
HackTheCrisis Sweden är bara ett av många (**46 hittills!**) andra HackTheCrisis-initiativ i världen och många av dem har redan ägt rum. Detta ger en utmärkt möjlighet att förbättra och kombinera vad som redan har gjorts! Innan du börjar arbeta med din geniala idé, se till att kolla in de andra hackathonens projekt, många av dem är på engelska och publicerar sin kod och andra resurser som du kan bygga vidare på!
Kolla till exempel **WirvsVirus** [1500 projekt](https://wirvsvirushackathon.devpost.com/submissions) eller **HackTheCrisis Finlands** [230 projekt](https://app.hackjunction.com/projects/hack-the-crisis-finland) och se om du kan bygga vidare på delar av koden och forskningen som redan gjorts där!
)](hackthecrisis-map.webp "Alla HackTheCrisis i Europa (se fullständig lista)")
Många civic tech- och tech4good-organisationer har redan varit upptagna med att sätta upp projekt, verktyg och webbplatser. Kolla in befintliga initiativ från [Code for All](https://medium.com/u/ff8d09c2c0b4)-nätverket [här](https://docs.google.com/document/d/e/2PACX-1vTyatyMxWNslG0YacwTf381Dy089rqalSjqsZ6LAUe9qj12sYRQFizKCPpI1SpFzG-ey5ybVo7oqoxS/pub) och Coronavirus Tech Handbook [här](https://coronavirustechhandbook.com/home).
Titta också på befintlig källkod, tusentals utvecklare har redan fått grepp om COVID-19 och många av dem har delat sin kod på [Github](https://github.com/topics/covid-19?o=desc&s=stars). Och glöm inte att ge tillbaka allt du skriver till gemenskapen!
## 2. Bygg inte ännu en social plattform
Beror framgången för din idé på att ett stort antal människor använder den? Litar du på användargenererat innehåll? I så fall, tänk två (tre) gånger innan du går vidare med den. Styrkan hos sådana plattformar brukar ligga i skaleffekten och det är osannolikt att du kommer att få den, särskilt om 20 liknande initiativ ser dagens ljus samtidigt. Ett bra exempel är mångfalden av tjänster som nyligen har dykt upp för att koppla ihop människor som erbjuder hjälp och de som behöver den (sjuksköterskor, äldre…). Lägg inte din helg på att utveckla ytterligare en!
I Frankrike samlade civic tech-gemenskapen för att utveckla ett [unikt verktyg](https://enpremiereligne.fr/) (källkod [här](https://github.com/tgalopin/enpremiereligne.fr)) och det har redan använts av tiotusentals människor med en matchningsgrad på nästan 100% mellan hjälpbehövande och hjälpgivare.
## 3. Bygg inte en ny mobilapp
[Allvarligt talat, gör det inte](https://medium.com/@dulitharw/dont-build-a-mobile-app-5077541e1415). Om inte ditt mål är att vässa dina färdigheter i mobilutveckling. Men förstå att det är osannolikt att någon kommer att kunna hitta den i en app-butik och bry sig om att installera den, särskilt bland de mest sårbara samhällsgrupperna. Istället, överväg vilka typer av kanaler de använder i sin vardag för att få information och hjälp. Det är förmodligen inte en app.
Försök att tänka lågteknologiskt eller att återanvända tjänster och appar som redan finns och kanske till och med är installerade på människors enheter. Ett bra exempel är [dataprata.se](http://dataprata.se), guiden som utvecklats av Daresay för att hjälpa människor att komma igång med videosamtal.
## 4. Skapa inte en ny visualisering (innan du läser den här artikeln)
Som datamänniskor gillar vi att göra snygga och flashiga visualiseringar. De kan vara ett otroligt kraftfullt sätt att förmedla information till människor. Men visualiseringar kan också vara en källa till desinformation, särskilt när de skapas och konsumeras i ett tillstånd av nödsituation och informationsöverbelastning. Se därför till att läsa den här artikeln som listar [tio överväganden innan du skapar ytterligare ett diagram om COVID-19](https://medium.com/nightingale/ten-considerations-before-you-create-another-chart-about-covid-19-27d3bd691be8) av [Amanda Makulec](https://medium.com/u/af3597c2cb6e).
## 5. Upprepa inte diskussionsämnen i teamet
Underlätta diskussion av varierade ämnen genom att skapa team vars medlemmar har olika livserfarenheter, teknisk utbildning och utbildningsbakgrund. Genom att dra nytta av en mer eklektisk uppsättning ämnen kommer du sannolikt att designa en bättre idé och lösning.
## 6. Överskatta inte teknologins förmåga att lösa ett riktigt komplext problem
Som kodare får vi ibland intrycket att de flesta problem i livet skulle kunna lösas med några algoritmer, en vältränad maskininlärningsmodell och en chatbot.
, https://xkcd.com/1831/](xkcd-comic.webp "CC Randall Munroe, https://xkcd.com/1831/")
Var ödmjuk och var realistisk om problemet du vill lösa. Särskilt följande två punkter kan hjälpa dig att hitta ett användningsfall där din lösning kan göra skillnad.
* **Lös inte ett icke-problem**
Lägg huvuddelen av din tid på att identifiera orsaken till ett verkligt problem, snarare än att bygga en lösning för ett trivialt eller misförstått problem.
* **Försök inte lösa allas problem**
Fokusera på en aspekt som är kopplad till ett problem. Välj sedan den målgrupp som kommer att hjälpas av din lösning — på individuell, organisatorisk eller samhällsnivå. Genom att bryta ner saker blir din lösning mer konkret och användbar än en hypotetisk lösning på allt.
## 7. Gräv inte i någons annans bakgård.
Använd dina egna erfarenheter och gräv där du står. Ta perspektivet av en förälder, vårdare, barn, familjeföretagare eller varhelst du har verklig livserfarenhet. Detta kommer att förankra din problematisering i en verklighet som rör människors vardag som du har ingående kunskap om.
Ett exempel på en insikt som nyligen förts fram i media är att utsatta kvinnor och barn kommer att lida av isolering tillsammans med förövare, som antingen är fysiskt eller virtuellt närvarande i deras hem. Detta perspektiv förs fram av de som upplever det, och pekar på en aspekt av krisen som till stor del har förbisetts, vilket öppnar upp en lucka för bidrag — vilket unikt perspektiv kan du bidra med?
## Okej, så låt oss säga att du har kommit överens om vilket projekt du ska fortsätta med — nu då?
### 8. Diskutera inte allt tillsammans HELA tiden
När vi samarbetar med människor vi aldrig träffat förut, riskerar vi att anta att vi måste diskutera och komma överens om varje detalj. Men forskning om crowdsourcing-innovation har visat att team som alternerar mellan perioder av självständigt arbete följt av "kommunikationsutbrott" av hög aktivitet presterar bättre än team som kommunicerar i kontinuerliga meddelandeströmmar. Sätt diskussionstid!
### 9. Lägg inte för mycket tid på att bygga saker
Om du har en bra idé är det bättre att lägga tiden på att utveckla idén och fokusera på att *berätta en tydlig historia om hur den skulle utvecklas* till en konkret lösning när du vinner. Om din huvudkompetens handlar om att bygga saker, översätt detta till en kompetens om att förstå hur din lösning skulle eller kunde designas, samt begränsningarna av en teknik som dina kollegor kanske inte är medvetna om.
## 10. Glöm inte att ha roligt
För att få ut det mesta av detta hackathon, se till att du behåller förväntningar på dig själv, ditt team och evenemanget självt på en realistisk (men engagerad) nivå. Verkligheten är att de flesta av de fantastiska idéerna och prototyperna inte kommer att fortsätta efter att evenemanget är över.
Med det sagt, det gör inte denna helg mindre viktig: Oavsett var du kommer ifrån kan vi försäkra dig om att denna erfarenhet kommer att ge dig nya vänner, insikter, perspektiv och erfarenheter som kommer att få dig att växa en bit till måndag. Du kommer inte att ångra dig!
Och viktigast av allt — ha kul och hacka! Låt inte denna pandemi ta bort din lycka!
Skrivet av **Anna Fahlgård**, doktorand vid House of Innovation, Handelshögskolan i Stockholm & **Pierre Mesure**, civic tech- och opengov-aktivist vid Digidem Lab & Civic Tech Sweden
# 5 idéer för Sveriges nya dataportal
**DETTA INLÄGG PUBLICERADES URSPRUNGLIGEN PÅ [MEDIUM](https://medium.com/civictechsweden/5-ideas-for-swedens-new-open-data-portal-d47beb65ec5f) (PÅ ENGELSKA).**
För några veckor sedan var jag i Sundsvall för att diskutera öppna data. Jag var inbjuden av det nybildade öppna data-teamet på DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) för att hjälpa till att forma den nya versionen av [oppnadata.se](http://oppnadata.se), Sveriges dataportal.
Workshopparna gick bra och lät oss uttrycka våra behov och vår frustration som medlemmar i den lilla civic tech-gemenskapen i Sverige. Jag skulle till och med sträcka mig så långt som att uttrycka mitt hopp då jag såg många nya och motiverade ansikten med vad som verkar vara ett genuint intresse för att driva på för mer öppenhet i Sverige.
Inte alla verkar dela min optimism. Efter att ha sett regeringen flytta runt ansvaret för öppna data, från Vinnova till Riksarkivet och nu DIGG, har jag hört många undra om detta faktiskt är den omstart de hoppas på. Tiden får utvisa om jag var naiv, men jag tror att de flesta håller med om att Sverige knappast har råd att förlora tre år till.
Tyvärr kommer jag inte att kunna delta i den sista workshoppen. Civic Tech Sweden kommer att vara väl representerade av mina vänner Alessandro och Mattias, men jag tänkte att jag också skulle skriva ner några av de idéer vi fick från dessa workshops så att de kan komma till användning, i Sverige eller någon annanstans. Så här är en lista på fem coola idéer för framtida [oppnadata.se](http://oppnadata.se), med exempel för att illustrera! Läs ända till slutet, det finns en twist!
## Användarvänliga verktyg för att manipulera data
Den svenska dataportalen är för närvarande lite mer än en Wordpress-webbplats. Den tillhandahåller listor och en sökmotor för att hitta den data du letar efter men hjälper dig inte vidare med att visualisera eller bearbeta den.
Många länder och städer väljer att sänka tröskeln genom att tillhandahålla interaktiva verktyg som gör det enklare att visa data på en karta eller skapa grundläggande diagram med den.
Detta är till exempel fallet med Helsingborgs stad. Deras portal, utvecklad av OpenDataSoft, kan visa snygga kartor med flera datamängder och låta dig dela visualiseringen du skapat eller integrera den på en annan webbsida.
Dessa funktioner skulle vara intressanta i Sverige eftersom regeringen historiskt sett har försummat en kategori av användare ännu mer än de andra: medborgare och civilsamhällesorganisationer. De är vanligtvis inte datakunniga men bidrar med mycket värde till samhället på många sätt som skulle kunna dra nytta av data.
## Utnyttja Offentlighetsprincipsbegäran (Freedom of Information requests)
När det gäller öppna data finns det ett mantra man hör hela tiden i Sverige:
> Myndighet: Vi måste lyssna på folks behov!
> Medborgare: Vi skulle vilja att ni publicerar den här datamängden, kan ni göra det?
> Myndighet: Nej, tyvärr, vi föredrar att släppa vad folk faktiskt behöver!
> Medborgare: OK, här är mitt behov: den här datamängden. Kan ni snälla öppna den?
> Myndighet: Senare, vi vill först fokusera på folks behov!
> Medborgare: …
Den svenska regeringen har alltid varit väldigt selektiv med vilka behov den lyssnar på. Och även när de lyssnar kan de vara riktigt bra på att ignorera förfrågningar som de inte vill höra.
Men teoretiskt sett är det logiskt, eller hur? Med begränsade resurser bör regeringen prioritera vilken data som ska släppas.
Vad är en **riktigt bra informationskälla** (kanske den bästa) om vilken data folk vill ha?
> **Offentlighetsprincipsbegäran**
> (Freedom of Information requests på engelska)
Varje dag tar alla offentliga organisationer emot förfrågningar om handlingar och information från medborgare, journalister och företag i alla möjliga frågor. Vi pratar om hundratusentals e-postmeddelanden varje år.
I Storbritannien analyseras alla förfrågningar som kommer till regeringen och dess myndigheter, och de publicerar till och med [en kvartalsrapport om det](https://www.gov.uk/government/statistics/freedom-of-information-statistics-january-to-march-2019). USA har en webbplats som heter [foia.gov](https://www.foia.gov) för att hjälpa medborgare att skicka en FOI-begäran som samlar in värdefull statistik. Båda länderna använder sedan detta för att prioritera vilka datamängder som ska släppas härnäst.
I Sverige har Elenor Weijmar och Mattias Axell på Civic Tech Sweden lanserat en plattform som heter [handlingar.se](http://handlingar.se) (tidigare Fråga staten) för att göra exakt det. Du kan använda den för att skicka en begäran om allmän handling till vilken myndighet som helst, men den coola funktionen är att alla förfrågningar och deras svar blir offentliga, vilket gör att vem som helst kan komma åt de frigjorda handlingarna och vilken myndighet som helst kan hålla koll på vad de får för frågor. Det finns till och med ett API för att automatisera sändning och hämtning av data. Myndigheter kan också begära handlingar och data från sig själva och automatisera den processen.
Nu kanske du förstår vart jag vill komma. Tänk om den nationella öppna dataportalen gjorde det möjligt för dig att med några få klick och ett enkelt formulär begära den data den inte har från den relevanta myndigheten? Tänk om datan lades till i listan över tillgängliga datamängder så snart myndigheten skickar tillbaka den?
Bättre ändå. Tänk om DIGG använde information om dessa förfrågningar och då och då kunde skicka följande meddelande till andra myndigheter:
> Kära myndighet, vi ser att ni mottagit XXX förfrågningar i år gällande xxxxxx.
>
> Enligt våra uppskattningar har era medarbetare spenderat totalt YY timmar på att svara på dessa förfrågningar.
>
> På DIGG vill vi uppmuntra er att släppa denna data proaktivt så att ni och medborgarna som skickade dessa förfrågningar kan spara mycket tid och ansträngning. Vi finns tillgängliga om ni behöver hjälp med att göra detta.
>
> Vänliga hälsningar,
>
> DIGG
Nåväl, jag hittar inte på något. Förutom Storbritannien och USA har flera andra länder antagit detta tillvägagångssätt.
Kanada är ett bra exempel. På deras [öppna portals hemsida](http://open.canada.ca) finns en länk till ett formulär för att begära information mitt i blickfånget. Den kontrollerar att datan inte redan är frigjord, hjälper folk att hitta vilken institution som troligen har den och publicerar automatiskt datan på portalen när begäran är uppfylld. Sedan 2017 har mer än 30 000 dokument släppts på detta sätt.
Genom att spara tusentals timmar för tjänstemännen som svarar på dessa förfrågningar skulle utvecklingen av denna funktion på den framtida öppna dataportalen enkelt betala sig själv 1000 gånger om.
Men det finns faktiskt inte så mycket att utveckla. Verktyg som [Handlingar](http://handlingar.se) (baserat på open source-lösningen [Alaveteli](http://alaveteli.org)) skulle enkelt kunna gränssnittas med den framtida portalen. På Civic Tech Sweden är vi alltid öppna för samarbete.
## Skapa en gemenskap kring datan
Detta är en väg som följs av många öppna dataportaler runt om i världen, men låt oss ta ett svenskt exempel.
[Trafiklab](http://trafiklab.se) är en av de coola grabbarna inom öppna data i Sverige. Tack vare Elias och hans team är data för kollektivtrafik lättillgänglig och används i många tjänster som folk använder dagligen.
På deras webbplats är en nyckelfunktion fliken *Projekt*, som visar alla registrerade tjänster som använder API:erna. I många fall länkar folk till ett Github-repo med koden de skrivit. I vissa fall till appen som de byggt.
Detta uppnår två mål: det hjälper dataåteranvändare att se hur andra har använt den och det ger värdefull information till dataleverantörerna.
Denna logik drivs ännu längre på den franska nationella öppna dataportalen [data.gouv.fr](http://data.gouv.fr)
Vem som helst kan lägga till en "gemenskapsresurs" vilket kan vara samma datamängd i ett annat format eller en med korrigerad data.
Folk kan också länka sina återanvändningar på ett liknande sätt som Trafiklab. Slutligen finns det sociala funktioner för att kommentera, gilla och följa en datamängd, och diskutera med dataleverantörerna.
Etalab, den franska myndigheten ansvarig för öppna data och öppen innovation, utvecklade sin egen portal kallad **udata** för att bygga dessa funktioner. Som allt annat de skapar är den [open source](https://github.com/opendatateam/udata) och den används av andra länder som [Luxemburg](https://data.public.lu/en/) , [Portugal](https://dados.gov.pt/en/) eller [Serbien](https://data.gov.rs/sr).
## En portal för alla?
DIGG har ännu inte byggt en bra öppen dataportal. Men om vi tittar lite längre bort, nöjer sig få länder med en mogen strategi för öppna data med en enda portal.
I Frankrike öppnade Etalab 5 specialiserade portaler för [adresser](https://adresse.data.gouv.fr), [transport](https://transport.data.gouv.fr), [geografiska](https://geo.data.gouv.fr/fr/) och [företags](https://entreprise.data.gouv.fr)-data. Och fler är förmodligen på väg.
I det svenska sammanhanget, där ansträngningen har varit avsevärt decentraliserad, betyder det inte att DIGG bör börja utveckla alla dessa portaler på egen hand. Men de borde försöka samordna arbetet som görs av Lantmäteriet för deras [geodataportal](https://www.geodata.se/geodataportalen), Bolagsverket med deras [API:er](https://bolagsverket.se/om/oss/api-1.11642) för företagsdata och Trafiklab. Att pressa dem att öppna och återanvända samma kod skulle vara en bra början och skulle ge mindre myndigheter som sitter på värdefull data verktyg för att publicera.
Dessutom bör DIGG också sikta på att släppa och samla in data från privata leverantörer, och positionera sig som en mäklare. I många länder tvingas samåkningstjänster och free floating-företag publicera öppna data för att förhindra inlåsning och förbättra konkurrensen. Jag kommer att återkomma till denna punkt i en annan artikel.
## Någon portal alls?
Om du har lyckats läsa detta inlägg ända till slutet, hoppas jag att du är peppad av alla dessa internationella exempel och vill att Sverige ska ha den glansigaste portalen av alla!
**Men tänk om jag avslutade den här artikeln med att säga att portalen inte spelar så stor roll?**
Låt oss titta på Storbritannien. Obestridd europeisk mästare på öppna data sedan begreppet myntades, deras statliga digitala tjänster lyckades framgångsrikt släppa en enorm mängd datamängder samtidigt som de skapade ett levande ekosystem runt det.
Deras nationella portal? Lite mer än en lista med en enkel sökmotor.
Vad säger det oss? Att bygga en avancerad portal inte är nödvändigt.
**Ännu viktigare, att det inte räcker!**
DIGG behöver mycket mer än en skinande ny öppen dataportal för att komma ikapp resten av gänget.
Först måste de driva på för att släppa mer data (typ mycket mer). När datan inte används måste de gå bortom barriären för datakunskap och hjälpa förvaltningen att utveckla sina egna tjänster för att hjälpa medborgare och organisationer att komma åt den.
Dessa två punkter hänger ofta ihop. I Kanada, i Frankrike, i Storbritannien släpper en myndighet sällan en ny tjänst utan att göra den underliggande datan öppen med ett API.
Slutligen bör de också hjälpa till att driva in öppna data i tjänster som folk redan använder.
Ta dessa två sista exempel: 2014 släppte den norska myndigheten Kartverket det mesta av sin geografiska data som öppna data. Men de stannade inte där. Datan [lades därefter till i OpenStreetMap](https://wiki.openstreetmap.org/wiki/No:Kartverket_import) tack vare hjälp från volontärer. 2015 minns jag att jag föredrog det framför Google Maps eftersom den senare inte hade några skidspår.
I Sverige förstod några av de nationella museerna tidigt vikten av att lägga sin data där allmänheten är. 2016 [släppte](https://www.nationalmuseum.se/en/nationalmuseum-releases-3-000-images-on-wikimedia-commons) Nationalmuseum tusentals högupplösta konstverk på Wikimedia Commons, vilket gjorde att materialet kunde återanvändas på Wikipedia, men också i annonser eller memes.
De flesta återanvändare kanske aldrig lär sig att originalkonsten kom från museet, men det var inte det som spelade roll för Karin Glasemann (digital samordnare på Nationalmuseum) och hennes team. Vad de ville var att introducera sina samlingar för en mycket större publik. 2018 [användes dessa konstverk i över 1800 Wikipedia-artiklar på mer än 50 språk, och sågs cirka 18 miljoner gånger](https://www.slideshare.net/ssuser37e15b/frn-open-access-till-ppet-museum). Inte illa i en tid då själva museet var stängt för allmänheten.
Som Karin Glasemann uttrycker det, att öppna datan är bara det första steget. Vad som spelar roll är vad du gör efter det: möjliggöra återanvändning, skapa partnerskap och bygga gemenskaper.
Låt oss hoppas att den framtida svenska öppna dataportalen hjälper oss att uppnå allt detta!
# Skapa innovation med öppna data i offentlig upphandling i Sverige
I Sverige spenderade den offentliga sektorn 683 miljarder kronor i 2017 med bara offentlig upphandling[^fn:1]. Över 18000 upphandlingar startas varje år av offentliga institutioner.
{.dropcap}
Offentlig upphandling är en viktig del av en fungerande offentlig sektor. En rättvis och effektiv process har positiva konsekvenser över hela samhället. Den sparar resurser som behövs i välfärden och minskar utrymmet för korruption.
Upphandling utmanas också mycket av de stora förändringarna som har pågått i minst 40 år i den offentliga: nya behov, samhällets digitalisering, innovationsupphandling, privatiseringar m.m.
---
I denna artikel kommer vi att titta på offentlig upphandling i Sverige, lista vissa problem den står inför och jämföra med andra länder med fokus på öppenhet. Till slut kommer vi introducera ett projekt som vi startar på Civic Tech Sverige för att försöka lösa dessa problem och öka medvetenhet bland de relevanta institutionerna. Redo?
## Data överallt!
Vi startar med något uppenbart: **offentlig upphandling är en data-intensiv process**. Från annonser till signerade avtal och fakturor, hela kedjan dokumenteras försiktigt, oftast digitalt.
Nästan all data är PSI (public sector information) och kan begäras ut med offentlighetsprincipen från myndigheten som äger den. För att göra processen smidigare kräver lagen i bland att informationen publiceras proaktivt. Det är väldigt viktigt för alla involverade parter:
* **journalister**, som begär ut dokument enligt offentlighetsprincipen regelbundet, behöver data för att utforska fel och korruption, vilket leder till en mer hälsomsam offentlig sektor;
* **privata bolag** behöver hålla sig informerade om anbud på ett enkelt och lämpligt sätt om de ska kunna skicka ett erbjudande. Att kunna kolla tidigare anbud hjälper dem att erbjuda den mest passande leveransen för det optimala priset;
* **offentliga myndigheter** behöver så många företag som möjligt som svarar till sina annonser för rättvis konkurrens, vilket leder till lägre priser och bättre service. De behöver även mäta hur bra de gör med sin inköp. Ett bra sätt att göra så är att jämföra sig t.ex. med en kommun av liknande natur och storlek;
* **medborgare** nyttar av allt detta eftersom de får bättre offentliga tjänster till en mindre kostnad.
## Situationen i 🇸🇪 idag
I Sverige har man kontinuerligt tryckt för att digitalisera hela processen. Senast blev det obligatoriskt för institutioner att acceptera e-fakturor[^fn:2] (med europeiska standard PEPPOL BIS Billing 3[^fn:3]). Förutom några undantag är det digitala normen på hela kedjan, och **Sverige är kanske ett av de mest avancerade länderna i just det här**.
Man hoppas då att dessa data används så mycket som möjligt av de ovannämnda aktörerna och att de hjälper att matcha efterfrågan och erbjudande på ett optimalt sätt. Jo, det tänkte vi också i början men vi förstod snabbt hur fel vi hade, och det är så vårt projekt föddes.
Just nu ser situationen ut så här:
* **journalister** måste skicka offentlighetsprincipsbegäran för att få tillgång till dokumenten de behöver. Det är en krånglig process, man får sällan dokumenten i standardiserad format och det kostar mycket tid för båda parter. I bästa fall får man ett svar på e-post med PDF:er, Excelarker om man har tur. Ibland är det bara mycket papper och kom ihåg att offentlighetsprincipen tillåter institutioner att ta 2kr per sida utan att rättfärdiga kostnaden…
* **privata bolag** måste betala för en privat tjänst för att bevaka och få notiser om anbud som de är intresserade av. Marknaden för dessa tjänster (Upphandlingsmyndigheten har en lista) är liten, nästan ett monopol på grund av datainlåsning av de som erbjuder upphandlingsmjukvaran som används i den offentliga sektorn. OPIC, det största av dem, har en dominant position och bygger på den genom att cirkulera datan mellan sina egna tjänster och köpa sina konkurrenter. Det är väldigt svårt att mäta hur mycket **denna kostnad avskräcker små och medelstora företag, hur mycket den gör att de inte ens ser den offentliga som en potentiell kund**, men det är omöjligt att förneka att det förmodligen minskar konkurrens.
* **offentliga institutioner** får väldigt lite insyn om sitt inköpsbeteende, mycket mindre än vad de borde ha i ett modernt land som Sverige. En del måste köpas till de som säljer dem upphandlingstjänsterna (och OPICs ägare utnyttjar där också sin dominant position för att erbjuda bättre statistik). Men oftast måste kommuner och myndigheter göra tidskrävande revisioner och de mindre kommunerna har inga resurser för något.
Allt detta för att säga att, även om Sverige har kanske en av de effektivaste och minst korrumperade systemen i världen är **förbättringspotentialen enorm!**
## Men gör man annorlunda utanför Sverige?
Spoiler: ja, det gör man.
I utvecklade länder brukar man veta att en gratis offentlig annonsdatabas är en viktig del av ett rättvist och effektivt upphandlingsekosystem. I norden har dessa tjänster söta namn som [udbud.dk](https://udbud.dk) i Danmark, [doffin.no](https://doffin.no) i Norge, [hilma.fi](https://www.hankintailmoitukset.fi/sv/) i Finland. Enligt forskning av EU-projekt Digiwhist och Open Knowledge Tyskland[^fn:4] från 2017 hade nästan alla europeiska länder en sådan (31 av 34). En snabb uppdatering 2019 visar oss att Sverige är faktiskt ensam nu när Österrike och Luxemburg har skapat sina egna annonsdatabaser. Sverige är alltså ensam i EU som inte har en offentlig annonsdatabas. Det bör uppmärksammas mer.
Det är bara logiskt. Ju mer man begränsar tillgång till information om anbud, desto mindre konkurrens man får. En betalvägg är kanske det effektivaste sättet att avskräcka företag som vill möta offentliga behov.
---
Många länder och kommuner har också börjat att publicera öppna data för andra steg i processen, för att öka transparens men också effektivitet.
Det mest berömda exemplet är Ukraina, där plattformen **ProZorro** skapades av Transparency International för att bevaka och effektivisera offentlig upphandling. Det blev en stor succé[^fn:5].
Kanske närmare Sverige finns det Kanada[^fn:6], Storbritannien[^fn:7] och Frankrike[^fn:8], som började publicera så mycket data som möjligt tidigt på 2010-talet.
Finland är bästa exemplet i norden och publicerar statistik för alla sina myndigheter som öppna data och på en interaktiv plattform, [granskaupphandlingar.fi](https://granskaupphandlingar.fi). Tidigare i år bestämde de också att lägga till information från kommuner och regioner.
## Att kämpa mot status quo
Varför ligger Sverige så mycket efter?
Svårt att säga men situationen lär inte förbättras. Nyligen gav regeringen uppdraget till Upphandlingsmyndigheten att samla statistikdata om upphandlingsprocessen och inte ens en gång nämnde man att det vore möjligt att öppna rådata först, även när deras rapport hyllade Finland som ett exempel att följa[^fn:9]...
När vi frågade en av myndighetens chefer om det i somras fick vi för svar:
> Vi har offentlighetsprincipen och det är väldigt få länder i världen som har den. Vi borde ju nöja oss med den.
~~Incompetence~~ Ignorance is bliss.
---
I ett land som ofta är övertygat av sitt överlägsenhet är idéen att Sveriges offentlighetsprincip skulle vara unik eller åtminstone bättre ganska vanlig. Sanningen är att de flesta demokratierna har en offentlighetsprincip och allt fler har moderniserat sin lagstiftning för att anpassa sig efter digitalisering och njuta av öppna data, vilket Sverige inte har gjort.
Det förklarar varför vi fick negativa svar när vi frågade Upphandlingsmyndigheten, Konkurrensverket, DIGG, SKL och dess inköpsbolag Kommentus om de hade en kontaktperson som jobbade på att öppna inköpsdata…
När vi kollade på vilka lokala administrationer hade börjat att publicera sina fakturor hittade vi bara tre kommuner ([Göteborg](https://catalog.goteborg.se/catalog/6/datasets/75), [Örebro](https://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/fakta-statistik-priser--utmarkelser/information-tillganglig-for-ateranvandning/inkomna-leverantorsfakturor-reskontra--kontoklasser.html) och [Lidingö](https://lidingo.dataplattform.se/#/data/leverantorsfakturor)). Varje gång tack vare en pionjär som såg tidig potentialen av att göra det, såsom Kim Lantto eller Björn Hagström som redan skrev om det på sin blogg 2015[^fn:10]. Dessa initiativ måste hyllas men de visar knappt en positiv utveckling och kan inte dra nytta av en storskalig publicering.
Om vi fortsätter på samma takt kan vi anta att SKR kommer börja driva frågan i 2050 och alla kommuner publicera vid 2070. Det här är helt oacceptabelt.
## Vårt projekt!
På grund av allt detta har Civic Tech Sverige bestämt att starta ett projekt om detta ämne. Vi hoppas att kunna:
* **Skapa medvetenhet!**
* Utforska vilka möjligheter finns för att öppna denna data och vilka svårigheter skulle finnas;
* Skriva vägledningar och sätta standarder för att hjälpa offentliga aktorer att publicera data på ett enkelt sätt;
* Skapa prototyper för att visa vad man skulle kunna göra med data;
* (och slutmålet) Skapa ett ekosystem för innovation kring upphandlingsdata som gynnar alla involverade aktorer och spara offentliga pengar!
Projeket heter nu *Öppen Upphandling* eftersom vi hittade inget bättre namn men vi välkomnar kreativa förslag!
Låter det spännande? Vad väntar du på? Alla är välkomna att bygga något med vad vi gör så länge man följer principer av öppen innovation och öppna data!
Hör av dig om du jobbar för en offentlig institution, ett privat bolag eller en journalist och du vill delta! Vi håller på att starta en arbetsgrupp och vi är väldigt intresserade av dina behov!
Kontakta oss på [e-post](mailto:pierre@mesu.re) eller direkt på vår [Matrix.org chatt](https://app.element.io/#/room/#civictechsweden:matrix.org).
---
**UPPDATERING**: Vi fick finansiering från Vinnova för att driva detta projekt med Open Knowledge Sweden, DIGG och partners som FGJ och Transparency International Ukraine. Projektet heter nu OpenUp! och har [sin egen webbplats](https://openup.okfn.se).
**UPPDATERING 2025**: Tyvärr har vårt projekt inte lett till de stora förändringarna vi hoppades för. Jag (Pierre) kämpar fortfarande på alla möjliga sätt för öppna upphandlingsdata och du får gärna kontakta mig om du vill prata eller samarbeta om det. 🙂
## Fotnoter
[^fn:1]: [Statistikrapport: Offentlig upphandling 2018 (konkurrensverket.se)](https://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2018-9_statistikrapport_2018_webb.pdf)
[^fn:2]: [DIGG om obligatorisk e-faktura (Arkiverad, digg.se)](https://web.archive.org/web/20200103195603/https://www.digg.se/nationella-digitala-tjanster/e-handel-och-e-faktura/obligatorisk-e-faktura-till-offentlig-sektor)
[^fn:3]: [SFTI om PEPPOL (sfti.se)](https://sfti.se/sfti/standarder/peppolbisehandel/peppolbisbilling3.49021.html)
[^fn:4]: [Recommendations for the Implementation of Open Public Procurement Data (Arkiverad, opentender.eu)](https://web.archive.org/web/20220331045834/https://opentender.eu/blog/2017-03-recommendations-for-implementation/)
[^fn:5]: [From the fires of revolution, Ukraine is reinventing government (wired.com)](https://www.wired.com/story/ukraine-revolution-government-procurement/)
[^fn:6]: [Jaimie Boyd on transparency in Canadian procurement (medium.com)](https://jaimieboyd.medium.com/canadas-open-by-default-procurement-pilot-an-experiment-in-agility-e10c9acd5806)
[^fn:7]: [Improving and opening up procurement and contract data (gds.blog.gov.uk)](https://gds.blog.gov.uk/2015/11/19/improving-and-opening-up-procurement-and-contract-data/)
[^fn:8]: [Open Data Laws in France Increase Competition for Public Contracts (ogpstories.org)](https://www.ogpstories.org/open-data-laws-in-france-increase-competition-for-public-contracts/)
[^fn:9]: [Förberedande studie om vissa inköpsvärden (upphandlingsmyndigheten.se)](https://www.upphandlingsmyndigheten.se/kunskapsbank-for-offentliga-affarer/publikationer/slutrapport-vissa-inkopsvarden/)
[^fn:10]: [Från pappersarkiv till öppna data (Arkiverad, blogg.orebro.se)](https://web.archive.org/web/20231206053715/https://blogg.orebro.se/enklarevardag/2015/09/10/fran-pappersarkiv-till-oppna-data/)
# Din Riksdag
{{< icon-button "github.com/DinRiksdag/dinriksdag" "github" >}} Källkod (plattform) {{< /icon-button >}}
{{< icon-button "github.com/DinRiksdag/decidim-module-riksdagen" "github" >}} Källkod (skrapningsmodul) {{< /icon-button >}}
{{< icon-button "github.com/PierreMesure/pierre.mesu.re/tree/master/static/dinriksdag/presentations" "link" >}} Presentationer {{< /icon-button >}}
## Insikten om att den svenska demokratin inte är perfekt
Jag kom till Sverige 2016 och så länge jag kan minnas har jag varit fascinerad av landets demokrati. Under mina första år i Stockholm besökte jag ofta riksdagen, satt på läktaren ovanför kammaren och lyssnade på debatterna. Den svenska parlamentariska demokratin hade något jag inte vuxit upp med: proportionellt valsystem, hög nivå av tillit, mindre polarisering och mycket konsensus och respekt för institutioner och processer.
I mitt hemland var misstron och ilskan på rekordnivåer. Men på grund av det bubblade Frankrike också av en enorm drivkraft att hålla politiker under uppsikt och ansvariga, och många medborgare hade en stark vilja att engagera sig i de beslut som påverkade dem. För att möta denna efterfrågan startades otaliga innovativa projekt under 2010-talet, och institutionerna reformerades (lite grann) för att låta dessa nya former av demokrati få genomslag.
När jag kom hit betraktade jag Sverige som demokratins högborg och var säker på att inget av detta var nytt här. Jag hade fel. Kanske på grund av denna höga tillit är information om förtroendevaldas privata intressen inte tillgänglig som öppna data. Tills nyligen var man tvungen att begära ut och hämta den fysiskt mot en rejäl avgift. Sverige är den enda demokratin runt Östersjön som inte ger medborgare möjlighet att skriva namninsamlingar för att starta debatter i sitt parlament. Den officiella processen för att ge feedback på framtida lagstiftning (remissprocessen) är skräddarsydd för särintressen och det organiserade civilsamhället men lämnar mycket litet utrymme för gräsrotsengagemang och saknar i hög grad transparens.
## Bygga Din Riksdag, en workshop i taget
Naivt, men med en genuin vilja att förbättra saker, startade jag ett projekt som hette **Din Riksdag**. Din Riksdags mål var att bli en plattform där medborgare och gräsrotsgrupper kunde få en bättre förståelse för lagstiftningsprocessen och ha inflytande över den.
Jag insåg snabbt hur litet intresset var från institutioner och politiska krafter att reformera det nuvarande systemet, så jag bestämde mig för att bygga något som skulle "hacka" det snarare än att vänta på förändring inifrån. Jag skissade på två potentiella mekanismer:
- ***medborgarremissvar*** som skickas till regeringen innan de börjar utforma propositionen.
- ***medborgarmotioner*** som skickas när propositionen diskuteras i riksdagen.
Båda kunde utformas gemensamt och samla stöd genom röster, vilket skulle ge ökad legitimitet åt populära förslag och göra det enkelt för både Regeringskansliet och riksdagens utskott att inkludera dem i lagstiftningsarbetet när de skapar propositionen respektive betänkandet.
Dessa idéer kom från personlig forskning men också genom feedback och idéer från olika workshops jag genomförde under 2017 och 2018.
## Svensk civic tech?
För att stödja denna nya process satte jag också upp en digital plattform där hela lagstiftningsprocessen replikerades och var interaktiv – en webbplats där medborgare kunde bläddra igenom utredningar, remisser, propositioner och riksdagsaktivitet, samt skicka in eller stödja medborgarremissvar och motioner. Jag använde tidens ledande civic tech-verktyg: först Consul, sedan Decidim, och utvecklade moduler för att integrera svensk lagstiftningsdata.
Tyvärr, trots riksdagsförvaltningens öppna API:er, är mycket av den datan fortfarande inte tillgänglig i ett strukturerat format. Det är därför jag startade projekt som [OpenRemiss](../openremiss) och slutligen [g0v.se](../g0vse) för att göra det enklare att återanvända data från regeringen.se.
## Att vända blad
Även om jag aldrig officiellt avslutade Din Riksdag, slutade jag investera min tid i det runt mitten av 2018. Vid den tiden träffade jag grundarna av Digidem Lab (Sanna, Anna och Petter) och bestämde mig för att gå samman med dem för att tillämpa mina nyförvärvade färdigheter i andra deltagandeprojekt i Sverige. Tillsammans använde vi Decidim i många kommuner här och utomlands och introducerade metoder som medborgarbudget och medborgaråd.
Min förhoppning var att om jag gav de nationella institutionerna några år skulle de mogna och bli mer intresserade av att låta medborgarna komma till tals. Som jag sa tidigare var jag väldigt naiv.
# OpenRemiss
{{< icon-button "github.com/DinRiksdag/OpenRemiss" "github" >}} Källkod {{< /icon-button >}}
## Vad är en "remiss"?
Remissprocessen är ett kritiskt steg i den svenska lagstiftningsprocessen. Innan Regeringskansliet utformar en proposition och skickar den till Riksdagen beställer de en eller flera statliga utredningar (SOU) som ligger till grund för arbetet. När de är klara skickas de ut för en offentlig remissrunda.
Denna process kritiseras ibland för att vara långsam eller för att tillfrågade myndigheter inte alltid talar klarspråk eller agerar självständigt. Regeringen har också anklagats för att ignorera inkomna synpunkter eller hoppa över remissrundan helt. Enligt mig är de främsta problemen bristen på insyn och att processen till stor del är anpassad för lobbyverksamhet från särintressen och organiserat civilsamhälle, vilket gör att röster och åsikter från en stor del av befolkningen, särskilt marginaliserade grupper, förbises.
För att öppna upp denna process skapade jag *Din Riksdag* och utformade ett system för gemensamt skrivna namninsamlingar kallade *medborgarremissvar*. Jag behövde dock tillgång till alla befintliga remissvar, vilket ledde till skapandet av OpenRemiss.
## Bara PDF:er på en gammaldags webbplats
Trots många förfrågningar från andra myndigheter, journalister och forskare vägrar Regeringskansliet att tillhandahålla uppgifterna på sin webbplats som öppna data. När det gäller remissprocessen ser det ut såhär:
- Listan över pågående remisser måste skrapas från HTML-sidor, tillsammans med metadata om de relaterade utredningarna.
- Listan över filer för varje specifik process kräver också HTML-skrapning.
- Remisslistan, alltså vilka organisationer som bjudits in att svara, publiceras som en PDF-fil. Dessutom använder varje departement sin egen mall för den, så standardiserad extrahering är inte lätt. Organisationer listas bara med namn, med en förvånande mängd stavfel och variationer.
- Remissvaren själva är också PDF-filer, det format som regeringen begär in. Varje organisation använder sin egen mall, vilket gör det svårt att extrahera innehållet utan att förlora formatering eller sammanhang.
- Svar som skickas in av organisationer som inte fanns med på den ursprungliga remisslistan publiceras inte ens. Dessa måste begäras ut enligt offentlighetsprincipen och lämnas bara ut som fysiska papperskopior mot en avgift.
- På samma sätt är regeringens egen remissammanställning inte offentlig, även om en kort sammanfattning vanligtvis ingår i slutet av den efterföljande propositionen.
**OpenRemiss** är ett skript utformat för att automatiskt ladda ner denna information (förutom de två sista punkterna) och konvertera den till strukturerade format som lämpar sig för analys, forskning och innovativa tjänster. Det laddar ner listor över remisser med deras metadata, hämtar filerna för varje process och konverterar remisslistor till strukturerade listor samtidigt som det städar upp organisationsnamn.
Intressant nog ledde detta projekt till mitt nuvarande jobb på datalabbet hos [Statskontoret](https://www.statskontoret.se). Jag kom i kontakt med dem medan de byggde *Hitta remissvar* och en liknande scraper för att samla in nödvändig data. Gränssnittet som byggdes före min tid där visar tydligt potentialen i öppna, strukturerade remissdata, liksom efterföljande projekt vi har gjort tillsammans med forskare och Regeringskansliet.
Sedan dess har jag också byggt [g0vse](../g0vse), en scraper som kan hämta all information från regeringen.se, även om den inte hanterar remisslistor eller namnrensning.
Tveka inte att höra av dig om du är intresserad av att använda koden eller data från detta projekt! Jag hjälper gärna till att komma igång och samarbetar gärna för att göra dessa data mer tillgängliga.
# Integritet
Denna webbplats driftas av [statichost.eu](https://www.statichost.eu), en tjänst grundad av Eric Selin i Sverige med ett djupt engagemang för integritet och digital suveränitet. Därför behandlas eller lagras inga personuppgifter vid besök och webbplatsen finns i Europa. 🇪🇺
För att få grundläggande statistik över antalet besökare använder jag [GoatCounter](https://nlnet.nl/project/GoatCounter/), en tjänst finansierad av stiftelsen NLNet som också garanterar att ingen av de insamlade uppgifterna kan användas för att identifiera en besökare. Det är därför jag inte har lagt till någon cookie-banner på webbplatsen.
# Om mig
{style="width:50%;"}
I nuläget är jag ansvarig för ett **"datalabb"** på en myndighet under Finansdepartementet.
Jag har arbetat i Sverige sedan 2016, där jag har lett många projekt inom **civic tech, transparens genom öppna data och medborgardeltagande**.
Under 6 år var jag delägare av [Digidem Lab](https://digidemlab.org), ett ideellt kooperativ och en banbrytande organisation inom deltagande demokrati som organiserade Sveriges första medborgarråd och många andra deltagarprocesser (medborgarbudgetar...).
Parallellt har jag arbetat för att förbättra tillgången till data av allmänintresse i Sverige, särskilt inom områden som offentlig upphandling och lobbying i lagstiftningsprocessen. Genom nätverket [Civic Tech Sweden](https://civictech.se) organiserade jag många civic tech-träffar 2018-2021.
Detta ledde till att jag blev tjänsteman i oktober 2023 för att fortsätta kampen inifrån.